Nyheter Sverige

Svensk prepper: Så här förbereder du dig inför katastrofen

Andreas Karlsson har valt att inte vara anonym som många andra preppers. Det enda han inte avslöjar är var han bor.
Andreas Karlsson har valt att inte vara anonym som många andra preppers. Det enda han inte avslöjar är var han bor.

Vad händer om en solstorm slår ut det moderna samhället eller om det bryter ut kärnvapenkrig? Andreas Karlsson är en av de som tycker att svenskar borde vara lite mer förberedda på katastrofer.

Andreas Karlsson lever ett alldeles vanligt svenssonliv – med ett undantag. Han är sedan tio år tillbaka något som kallas prepper eller survivalist, en person som gjort det till sin livsstil eller åtminstone hobby att förbereda sig för möjliga katastroflägen.

Andreas säger att det handlar om att vara riskmedveten.

– Jag tror inte att jag ska krocka när jag kör bil, men jag har ändå betalat trafikförsäkringar och har bilbälte.

Hur har du förberett dig?

– Jag har mat och vatten för ungefär tre månader för mig och min familj och alla våra djur. Maten är mest konserver. Sen har jag spritkök, fotogenvärmare, fotogenlampor, batterier, eldstål, tändare, förstaförbandsattiraljer, värktabletter, sårrengöring, mediciner i olika former. Och sällskapsspel, vi vet ju alla hur långtråkigt det kan bli under strömavbrott.

Han har även skrivit ut kontouppgifter och annat som man inte har i huvudet, och praktisk information om hur man behandlar skador eller botar sjukdomar.

►LÄS MER: Svensk krisberedskap inte bra nog

Prepperrörelsen är starkast i USA. Imagen är lite annorlunda än i Sverige.

– Det finns en otrolig vapenfixering i den amerikanska delen av prepperkulturen – ”bara jag har mina 200 automatkarbiner som kommer jag att kunna överleva”. Så är det lyckligtvis inte i Sverige. Här ser vi saker mycket mer pragmatiskt och mer medmänskligt.

Han hoppas att Sverige skulle fortsätta med konsensuskulturen som sätt att lösa konflikter även om katastrofen kom.

Vem tror du att du skulle vara i en sådan situation, du som kommer att ha goda förråd?

– Det är väldigt lätt när man sitter här med mätt mage och är varm och trygg och tro en massa saker om hur man skulle agera i en sådana situation. Men jag tycker att man ska hjälpa människor i den mån man har möjlighet. Jag har svårt att se mig själv som en person som skulle gömma mig eller vädra ut stormen.

►LÄS MER: Hur länge skulle du överleva apokalypsen?


Andreas Karlssons tips till alla är säkra tillgång till vatten och lite mat, samt ett sätt att laga den maten. När det blir strömavbrott är det det första man märker att folk oroar sig över. Blir strömavbrottet längre så blir det dessutom kyligt.

– Det handlar om att lyfta blicken och inse att vi kanske inte har de mest stabila systemen och infrastrukturen, säger han.

Är det rimligt att tänka sig att alla ska vara totalförberedda?

– Vi skulle få ett väldigt resilient samhälle om alla var förberedda med säg en månads nödlager. Då skulle vi verkligen kunna lägga tid och resurser på de som av någon anledning inte kan förbereda sig.

Han påpekar att det inte krävs mycket yta för att ställa undan några dunkar vatten och konserver.

►LÄS MER: Polisen inför jordens undergång: Erkänn ett mord


Själv har Andreas Karlsson en gård dit han tänker bege sig om saker börjar gå utför. I USA kallas principen för "bug out", ungefär att man förberett sig på att ta sin tillflykt någon annanstans. 

Ska man verkligen satsa på ett ställe som man kanske inte kan ta sig till?

– Det beror på. Om det är i en krigssituation så skulle det kunna vara farligt att förflytta sig. Men är det ett långvarigt strömavbrott på grund av en solstorm så kanske det inte alls är lika farligt.

Här kan du läsa Andreas Karlssons blogg om prepping!