Nyheter Världen Sverige Sverige-topp

Svenska Sara levde med IS-ledare: "Brydde mig inte om konsekvenserna"

Svenskan "Sara" på utflykt i IS-kontrollerat område i Syrien med en Kalasjnikov i högsta hugg.
Svenskan "Sara" på utflykt i IS-kontrollerat område i Syrien med en Kalasjnikov i högsta hugg.

För första gången berättar en svensk kvinna om sitt liv med jihadisterna i Islamiska staten (IS) i Syrien.Till slut fick hon nog av extremisternas tortyr och drog sig ur – men försvarar fortfarande stening och piskning.

P1 Dokumentär i Sveriges Radio har träffat kvinnan, som kallas Sara, och låter henne berätta en skrämmande historia om livet inifrån IS.

Sara från Västsverige blev radikaliserad i unga år efter en stökig uppväxt. IS-sympatiserande anhöriga och vänner hade åkt till Syrien.

– De sa "kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här" och ju närmare döden desto tryggare, säger hon i dokumentären.

Flydde från kaos

I juni 2014 hade IS hade haft stora framgångar och utropat ett kalifat. Då tog den skilda Sara sitt barn till Syrien. De reste till det starka IS-fästet Raqqa.

I staden gifte hon sig så småningom med en högt uppsatt och välbeställd IS-man. Men han dödades snart i striderna vid Kobane nära gränsen till Turkiet. Själv var hon och barnet flera gånger nära att skadas i drönarattacker.

På nära håll fick hon se IS tortera fångar och sälja kvinnor som sexslavar. Hennes tvivel på terrorgruppen började gro.

I början av 2015 brände IS ihjäl en jordansk pilot, som kraschat i december 2014, i en metallbur. Jihadisterna visade mordet i en video på internet. Det blev droppen för Sara, som dessutom mist en släkting i strider.

I kaoset efter en attack lyckades hon lämna Raqqa och ta sig till Sverige via Turkiet.

Fruktar hämnd

I dag är hennes slutsats att IS tillämpar sharialagar alltför strängt, i strid mot "riktig islam". Men hon betraktar sig fortfarande som fundamentalist och tycker att stening är ett lämpligt straff för en kvinna som bedrivit "otukt" – förutsatt att det finns säkra vittnen. IS tog lite för lättvindigt på den saken, menar Sara.

Några skuldkänslor för vad hennes barn utsattes för finns inte:

– Jag ville inte att mitt barn skulle växa upp i ett o-islamiskt land.

– Jag brydde mig inte så mycket om konsekvenserna, säger Sara till P1 Dokumentär.

Tillbaka i Sverige är inte tryggheten garanterad för henne.

– De kan skada mig och döda mig på en massa olika sätt. Det finns folk här som älskar dem (IS) så mycket att de skulle kunna göra en sådan grej.