Nyheter Sverige

Svenskarnas klimatavtryck ökar – kött är största boven

Svenskarnas klimatavtryck ökar och en anledning till det är vår matkonsumtion. Maten vi äter ger nämligen mer utsläpp än privatresor med bil och flyg tillsammans – och den absolut största boven är kött.

Helena Landstedt/TT

Svenskarna äter för mycket kött för klimatets bästa.

Maten och jordbruket står för en fjärdedel av jordens klimatutsläpp och enligt klimatforskare behöver utsläppen minskas med med upp till 90 procent fram till år 2050, rapporterar SVT Nyheter. 

I Sverige har utsläppen från uppvärmningen av bostäder minskat rejält sedan 1990-talet, och även koldioxidutsläpp från våra bilar har gått ner. Men totalt sett ökar vi vårt klimatavtryck.

– Räknar man med utsläppen som genereras av utrikesresor och mat och varor vi importerar, ökar svenskarnas utsläpp. Det är en ökande kurva de senaste 20 åren, säger Hanna Brolinsson på Naturvårdsverket, till SVT.

► LÄS MER: Så rött kan du äta ditt kött – utan att det är farligt

Maten vi äter ger ett utsläpp på 23 miljoner ton koldioxid per år – 3 miljoner ton mer än utsläppen från privatresor med bil och flyg tillsammans. Den absolut största boven är enligt SVT det importerade köttet som vi äter. Allra värst är nötkött, som ger 26 kilo utsläpp per kilo kött, jämfört med fläskkött som ger sex kilo utsläpp per kilo kött, och grönsaker som ger ett kilo utsläpp per kilo. 

Till skillnad från bensin, diesel och flera andra utsläpp finns det i dag ingen klimatskatt för utsläpp som orsakas av mat med stor klimatpåverkan. Och i politiken har kött, enligt SVT, länge undantagits i diskussionen om klimatskatt.

– Det är kanske därför att mycket av matfrågorna har tagits på en lokal nivå, det är en väldigt hett diskuterad fråga i många kommuner, säger miljöminister Åsa Romson (MP) till SVT.

LÄS MER: Enkla prylen som kan ersätta alla bäst-före-datum

Många forskare menar att det behovs en klimatskatt för kött, och både Jordbruksverket och Naturvårdsverket har studerat frågan, rapporterar SVT. 

– Vi skulle behöva utreda om det går att göra en differentierad livsmedelsskatt, för att styra åt en mer hållbar livsmedelskonsumtion, säger Hanna Brolinson på Naturvårdsverket.