Nyheter

Svensken blir allt tyngre

Sedan slutet av 80-talet har medelsvensken blivit nästan 5 kilo tyngre. Det betyder att vårt genomsnittliga BMI nu är i nivå med övervikt.

TT

Sverige blir allt tyngre och Metros granskning visar att Dalarna ligger i topp i statistiken, med 56 procent överviktiga.

Klicka på länken till vänster för att se en större bild av kartan. Längre ner finns även siffrorna utskrivna.

– Fetma kostar samhället 10 miljarder kronor per år. Det lär inte bli mindre i framtiden, säger Carl-Erik Flodmark, överläkare på barnöverviktsenheten vid Skånes universitetssjukhus.

Sverige blir allt tyngre och Metros granskning visar att Dalarna ligger i topp i statistiken. Där är 56 % av befolkningen överviktiga eller har fetma.

– Vi har en stor utmaning i arbetet med befolkningens övervikt. Men det går inte att säga vad det beror på. Vad det är för unikt med Dalarna, säger Suzanna Westberg, folkhälsostrateg vid Landstinget Dalarna.

Klicka här för en större bild av kartan

Enligt Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor på Karolinska institutet, går en del av förklaringen att hitta i hur välutbildad befolkningen är. En ekonomiskt välbärgad familj har till exempel större möjlighet att påverka kost och fritidsaktiviteter.

– Övervikt är starkt kopplat till socioekonomiska faktorer. En gång var de rika runda. I dag är det tvärtom, säger hon.

Stockholm är Sveriges mest välutbildade område och där är även andelen överviktiga och feta lägst. Mai-Lis Hellénius tar också upp Västerbotten som ett gott exempel. 

Genom storskaliga hälsokontroller och samtal om livsstil har man minskat antalet hjärtinfarkter bland män med 40 %. 

– Där har man vunnit otroligt mycket hälsa i alla socioekonomiska grupper, säger Mai-Lis Hellénius.

”Större belastning i framtiden”

Carl-Erik Flodmark, överläkare på barnöverviktsenheten vid Skånes universitetssjukhus möter allt fler barn med fetma. 

Eftersom hälsoproblemen visar sig först i 40-årsåldern tror han att vi ännu inte sett de värsta konsekvenserna av svenskarnas ökade vikt.

– Det man ser i dag är en återspegling av uppväxten på 70-talet. Om 20 år kan man förvänta sig en ännu större belastning, säger han.

Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor vid Karolinska institutet, är bekymrad över utvecklingen.

– Vi måste bli bättre på att förebygga. Vi kan inte vänta, säger hon.