Nyheter Sverige Sverige-topp

Svenskt kött säkert kort i WWF-guide

Inom den thailändska kycklinguppfödningen används för mycket antibiotika och nu avråder Världsnaturfonden (WWF) konsumenter från att köpa kött därifrån. Arkivbild.
Inom den thailändska kycklinguppfödningen används för mycket antibiotika och nu avråder Världsnaturfonden (WWF) konsumenter från att köpa kött därifrån. Arkivbild.

Fråga om djurets hemland, rata thailändsk kyckling – eller allt kött. WWF pekar med hela handen i årets guide och vill få konsumenterna att välja svenskt.– Svenska grisar föds upp under bättre förhållanden, säger grisbonden Mats Sonander.

Världsnaturfonden (WWF) duckar inte för den pedagogiska utmaningen att förklara sambandet mellan en oskyldig kycklingwok och människors hälsa. Organisationens årliga köttguide stämplar det thailändska kycklingköttet med en ledsen smiley. Känslomässiga analfabeter hjälps på traven av att den modslagna gubben är ilsket röd.

Anna Richert, hållbarhetsexpert på WWF, förklarar märkningen med att antibiotika används oreglerat i den thailändska kycklinguppfödningen, både för att öka tillväxten och förebygga sjukdomar.

"Riskerar hälsan"

– Det leder till antibiotikaresistens som är en av vår tids stora folkhälsoutmaningar. Det är ett problem på global nivå som riskerar hälsan både för människor och djur, säger hon.

Thailändskt kycklingkött säljs knappt i dagligvaruhandeln, utan förekommer främst på privata och offentliga restauranger, enligt WWF, som vill att offentlig sektor inför kvalitetskrav i upphandlingar.

– Alla har ett stort ansvar att minska inköpen av thailändskt kycklingkött. Problemet är att det är billigt, och att vi väljer billiga råvaror som riskerar planetens framtid, säger hon.

Vegetariskt är bäst

Allra bäst är vegetariskt protein, till exempel baljväxter eller vegetariska köttsubstitut som tofu.

– Det är jätteviktigt att vi alla börjar äta mer protein från växtriket, bland annat eftersom det är mer resurseffektivt. Många av djurslagen, till exempel grisar och kycklingar, matas med foder som vi hade kunnat äta i stället, säger Anna Richert.

Köttguiden finns på WWF:s sajt och som mobilapp för att hjälpa konsumenterna på traven. Anna Richert säger att de som vill äta kött men vara på den säkra sidan ska hålla sig till svenskt kött, och gärna miljömärkt.

Vinden har vänt

Grisbonden Mats Sonander, som har en gård utanför Kävlinge i Skåne, förklarar hur den stränga svenska djurskyddslagstiftningen har slagit undan benen på många köttbönder, men att den samtidigt banat väg för en köttproduktion med så lite antibiotika i uppfödningen som möjligt.

De grisbönder som är kvar får nu bra betalt, säger han. Sloganen "svenska grisar har knorr" blev en väckarklocka för många konsumenter om skillnaden i uppfödningen.

– Det har verkligen vänt. Vi har konsumenterna att tacka för detta, och att handlarna äntligen har förstått att de tjänar pengar på svenskt kött.