Sport

Sverige delad sjua i lagfinalen

Sylve Söderstrand krånglade inte till det.– Det har ramlat ned för många bommar, hästarna har inte hoppat högt nog och ryttarna har inte prickat hindren till hundra procent.

Därför kom hopplandslaget sjua i lagtävlingen.

– Så enkelt är det, säger den förre förbundskaptenen som genom en kompromiss fick vara kvar över OS med titeln olympisk coach.

Frankrike vann, en smula överraskande, USA knep silvret och efter omhoppning med Kanada tog Tyskland bronsmedaljen.

I botten av finalen hamnade Sverige och Nederländerna på 18 fel.

Spred felen

– Att vi var bland de åtta nio bästa lagen har jag vetat. Hade det stämt lite bättre hade det inte varit omöjligt att nå högre. Vi spred felen för mycket igår (tisdags), säger Söderstrand.

Det spreds rätt bra även i andra finalrundan. Malin Baryard Johnsson såg ut att vara på väg mot något stort när Cue Channa rev de fyra sista hindren och dessutom fick ett tidsfel.

– Luften gick ur henne. Hon började helt fantastiskt och allt kändes perfekt. Jag vet inte om det är värmen eller en bana med hinderhöjder hon aldrig gått tidigare, säger Baryard Johnsson.

Revansch för Bengtsson

Henrik von Eckermanns åtta fel efter Peder Fredricsons tidsfel var två rivningar för mycket för att laget skulle ha chans att nå bronset. Att Rolf-Göran Bengtsson avslutade med bara ett tidsfel hjälpte inte Sverige.

För Bengtsson var det ett besked om att Unita håller på den här nivån, trots de 16 felen i söndags, de som kostade honom en plats i den individuella tävlingen.

– Hon hade för mycket respekt första dagen. Hon kanske blev lite stressad av att piskan var med första dagen. Hon blev för "springig". Det här var en revansch och en bra känsla att ta med sig från OS, säger han.