Nyheter Världen Sverige

Sverige hoppas på flyktingtoppmöte

Läger för flyktingar i hamnstaden Piraeus utanför Aten. Vid ett toppmöte i höst hoppas Sverige nå en global lösning om fördelning av flyktingar. Arkivbild.
Läger för flyktingar i hamnstaden Piraeus utanför Aten. Vid ett toppmöte i höst hoppas Sverige nå en global lösning om fördelning av flyktingar. Arkivbild.

Sverige hoppas på att steg tas mot ett globalt flyktingfördelningssystem och på mer pengar till hjälporganisationer vid migrationstoppmötena i New York.

USA:s president Barack Obama står, tillsammans med Sverige och några länder till, som värd för ett toppmöte om globala flyktingfrågor den 20 september. Dagen före har FN ett högnivåmöte om migration i samband med att FN:s generalförsamling samlas.

Diskussionerna kommer bland annat att handla om hur de rika länderna ska kunna ta emot fler flyktingar. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) anser att det krävs ett globalt vidarebosättningsprogram.

Fasta kvoter

Han menar att FN:s flyktingorgan UNHCR:s kvotflyktingssystem inte fungerar tillräckligt bra. Bland annat varierar antalet vidarebosatta flyktingar mycket från år till år beroende på hur många mottagarländerna vill ta emot just det året.

– Vi vill se fasta kvoter för varje år, säger Morgan Johansson.

Han pekar på att Sverige nyligen beslutat att höja sin egen kvot från 1 900 till 5 000.

– Om bara alla länder i Europa skulle ta emot 1 900 så skulle det bli 100 000 flyktingar, säger Johansson.

Det finns också förhoppningar om att toppmötena ska leverera löften om mer pengar till internationella humanitära organisationer, främst UNHCR och World Food Program.

Hopp om resultat

EU-ländernas migrationsministrar träffades på torsdagen i EU:s ordförandeland Slovakiens huvudstad Bratislava. Där diskuterades bland annat EU:s linje på de kommande toppmötena. Men EU-länderna står också själva inför hårda förhandlingar om ett nytt system för att fördela flyktingar mellan medlemsstaterna.

Den så kallade Dublinförordningen innebär att medlemsstater vid EU:s yttre gräns, främst Grekland och Italien får ta på sig största bördan. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag som innebär att om flyktingströmmen till ett land blir onormalt hög så ska flyktingar fördelas på andra länder enligt en i förväg bestämd fördelningsnyckel.

Trots motsättningar i EU, så har Morgan Johansson inte gett upp om att nå en överenskommelse innan årets slut.

– Innan jag kom till Bratislava var jag en aning pessimistisk och trodde att många kanske ville stoppa undan frågan, men så har det inte varit, säger han.

Christine Olsson/TT
Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister (S). Arkivbild.