Nyheter Sverige Sverige-topp

Sverige hoppas på rättvisa i FN

Statsminister Stefan Löfven omgiven av ministrarna Isabella Lövin, Åsa Romson och Margot Wallström utanför FN byggnaden i New York. Foto Tina Magnergård-Bjers / TT kod 10510
Statsminister Stefan Löfven omgiven av ministrarna Isabella Lövin, Åsa Romson och Margot Wallström utanför FN byggnaden i New York. Foto Tina Magnergård-Bjers / TT kod 10510

Sverige, Nederländerna och Italien slutspurtar i kampen om två platser i FN:s säkerhetsråd.Regeringen hoppas att FN-länderna tycker att det vore rättvist att ge platsen till Sverige efter 20 år. Och att namnet Palme fortfarande slår.

Det är mycket hemlighetsmakeri runt säkerhetsrådskampanjer och genom åren har det spridits rykten om att röster köps för biståndspengar och att det bjuds flott och stort. Ingen vet heller vilket land FN-ambassadörerna slutligen skriver på sina lappar, eftersom omröstningen i juni sker helt anonymt.

Val mellan vänner

För många kan det vara svårt att välja mellan tre EU-länder, tror kampanjgeneralen Niclas Kvarnström på UD. Då kan det bli "rättviseargumentet" som avgör: Sverige meddelade sin kandidatur först, har varit längst borta från säkerhetsrådet (20 år) och har suttit minst antal gånger, hälften så många som Italien.

– Måste du välja mellan vänner måste du rättfärdiga varför du gör det, säger Niclas Kvarnström.

Den förra regeringen slog inte på trumman för att marknadsföra Sveriges kandidatur och den allmänna uppfattningen är att kampanjen startat sent. Konkurrenterna Italien och Nederländerna fick nästan ett års försprång. Dessutom har de fler ambassader runt om i världen som kan driva kampanj och de tros också ha större kampanjkassor.

En annan bild som sprids när TT talar med källor i Bryssel och Stockholm är att den ena stolen i princip är vikt för Italien och att Nederländerna och Sverige får göra upp om den andra.

Väloljat maskineri

Italien anser att landet i kraft av sin storlek bör sitta ofta i säkerhetsrådet och har ett väloljat kampanjmaskineri att trycka igång. Nederländerna lyfter fram Haag som hemort för flera internationella domstolar, till exempel Internationella brottmålsdomstolen ICC. Men annars låter argumenten väldigt lika, alla tre länderna ser sig som förespråkare för fred, säkerhet, rättvisa och utveckling. Alla talar om vilka stora bidragsgivare de är till FN, hur många FN-soldater de har bidragit med och hur mycket bistånd de ger.

Statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström och biståndsminister Isabella Lövin reser flitigt och avverkar möte efter möte. Särskild kraft läggs på stora internationella möten, där det går att träffa många länder på en gång.

Regeringen har också utnämnt sju hederssändebud, bland andra förre utrikesministern Carl Bildt, tidigare statsministern Göran Persson och Pierre Schori, tidigare biståndsminister och FN-diplomat.

Palmes ande

När TT får tag i Pierre Schori har han just kommit hem från Paris, där han träffat företrädare för sju afrikanska länder och den franske EU-ministern.

– Stämningen var mycket god, säger han om mötena.

Schori har kampanjat i Argentina, Uruguay, Nicaragua, Moçambique och Kuba, för att bara nämna några. I vår står fler länder i Latinamerika och Afrika på tur.

– Jag återupplivar gamla bekantskaper, säger Pierre Schori, som gärna påminner om Olof Palme, Sveriges stöd i befrielsekamper och lyfter fram Sveriges oberoende.

Det är "viktigt som attan" säger Schori om chansen att få sitta i säkerhetsrådet. Ett utökat nätverk och större genomslag för svensk utrikespolitik är det som lockar.

– Den som sitter i rådet får en massa information och kontakter, förutom chansen att påverka, säger Niclas Kvarnström.