Nyheter Ekonomi Sverige

Sveriges cancernota onödigt dyr

Sverige betalar betydligt mer för cancermediciner än de flesta andra höginkomstländer. På bilden syns cancerceller som håller på att bildas under huden. ARKIV
Sverige betalar betydligt mer för cancermediciner än de flesta andra höginkomstländer. På bilden syns cancerceller som håller på att bildas under huden. ARKIV

Sverige betalar betydligt mer för cancermediciner än de flesta andra höginkomstländer. Ineffektiva konkurrenssystem sägs vara orsaken.

På senare år har många nya – och dyra – läkemedel kommit. Inte minst inom cancerområdet; läkemedel som slukar allt mer av landstingens och statens läkemedelsbudget.

– Jag minns förut, när man tyckte att ett läkemedel som kostade 100 000 kronor per patient och år var dyrt. I dag finns läkemedel som kan kosta ett par miljoner per år och per patient, säger Mikael Svensson, handläggare för läkemedel på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Men Sveriges nota för cancerläkemedel är betydligt högre än vad den behöver vara. Åtminstone om man jämför med vad många andra länder betalar för exakt samma mediciner.

Tre gånger dyrare

Det visar en prisjämförelse som publiceras i Lancet Oncology där 16 europeiska höginkomstländer samt Nya Zeeland och Australien ingår.

Jämförelsen, där 31 olika cancerläkemedel ingår, visar att en och samma substans kan skilja så mycket som 388 procent i pris mellan två olika länder.

– Att läkemedel kostar olika i olika länder är inte så konstigt, men skillnaderna är för stora. Europa borde hitta en gemensam modell för prissättning, säger Mikael Svensson.

Jämförelsen visar också att Sverige – tillsammans med Tyskland och Schweiz – betalar allra mest för sina cancerläkemedel, medan länder som Storbritannien, Grekland, Spanien och Portugal betalar minst.

En anledning till Sveriges höga kostnader, säger Mikael Svensson, är det system med värdebaserad prissättning som vi har och som vi är relativt ensamma om.

Olika system

– Det innebär, lite förenklat, att vi är beredda att betala bra för nya och effektiva läkemedel, men mindre för gamla, mindre effektiva mediciner. Många andra länder har något som heter internationell referensprissättning i stället, där man mer tittar på vad andra länder betalar, säger Mikael Svensson.

De höga kostnaderna, säger han, blir ett logiskt resultat av det system vi har. Problemet är när nästa läkemedel kommer, som är lika effektivt som det första.

– Då räcker det med att detta läkemedel lägger sig 50 öre under för att det ska accepteras som ett alternativ. Här borde Sverige bli mycket bättre på att utnyttja konkurrensinstrumentet, säger Mikael Svensson.

TT: Men varför har Sverige det system vi har?

– Grundprincipen, att vi betalar mer för effektiva läkemedel, är sympatisk, men den borde kunna utvecklas.