Teknik Nyheter Sverige Sverige-topp

Sveriges veterinärförbund: Fler djur måste ge blod

Italienska fågeljakthunden Uno lämnar regelbundet blod på djursjukhuset i Bagarmossen. Fyra deciliter är det i påsen som djursjukvårdaren Carolina Sandell håller upp.
Italienska fågeljakthunden Uno lämnar regelbundet blod på djursjukhuset i Bagarmossen. Fyra deciliter är det i påsen som djursjukvårdaren Carolina Sandell håller upp.

De senaste åren har antalet blodbanker för djur blivit fler. Men fortfarande är förråden av djurblod inte tillräckliga, enligt Sveriges veterinärförbund.– Tillgången på blod kan vara skillnaden mellan liv och död, säger veterinären Fredrik Ones Larsen.

Svansen svänger på den italienska fågeljakthunden Uno, fyra år, när han kommer in i rummet på Anicura regiondjursjukhuset Bagarmossen i södra Stockholm där han ska tappas på blod.

På mattes signal lägger han sig ner på britsen och sedan rakar och tvättar djursjukvårdaren Carolina Sandell varsamt området på halsen där nålen ska in.

Uno är van vid proceduren, han har lämnat blod regelbundet i tre år. Under tappningen ligger han blickstilla men knorrar en aning. Mattes hand stryker varsamt nosen och lugnar.

– De allra flesta ligger lugnt och tycker att det är helt okej. Vissa klagar och gnäller lite eller flåsar lite men det är inte så att de tycker att det är jobbigt på något sätt. De ligger snällt stilla, säger Carolina Sandell.

Råder brist

Att även djur som skadar sig eller är sjuka kan behöva extra blod är kanske inte så välkänt. De senaste åren har antalet blodbanker för djur blivit fler i Sverige, men ännu täcker det inte behoven.

– Fortfarande är behovet betydligt större än tillgången, säger Johan Beck-Friis, veterinär och informationschef på Sveriges veterinärförbund.

Framförallt är det hundar som behöver blod, men även i viss mån katter. Det kan handla om att de skadat sig i trafiken, blivit attackerade, fått en skärskada eller måste genomgå en större operation.

– I dag ger man istället för blod vätskeersättning när man behandlar akut sjuka djur och sådana som har blödningar. Följden blir att det kan ta längre tid för djuret att återhämta sig och längre tid innan full funktion återkommer, säger Johan Beck-Friis.

Kan rädda liv

Tillgången på blod kan vara skillnaden mellan liv och död, framhåller Fredrik Ones Larsen, veterinär på regiondjursjukhuset i Bagarmossen.

– Även om vi testar blodet finns det alltid risker med blodtransfusioner, djuret kan bland annat få allvarliga allergiska reaktioner. Så när vi väljer att ge blod gör vi det för att det verkligen behovs, ofta för att patienten inte skulle överleva annars, säger han.

Han hoppas att fler djurägare vill låta sina djur bli blodgivare.

– Det är viktigt att folk vet att vi ser värdet av det här, att det kan rädda liv i en akut situation.

Belöning

På britsen i tappningsrummet ligger Uno kvar en stund på britsen och vilar när blodgivningen är klar. I påsen finns nu fyra deciliter blod som snabbt läggs i kyl. Ett grönt bandage viras runt Unos hals, innan han hoppar ner.

Blodet han gett kan sparas i fem veckor, plasman betydligt längre – upp till fem år i frys. Knorrandet byts mot glufsande när Uno äntligen får belöningen för sin insats – korv.

– Korven är det motiverande i det hela. Man får korv innan, man får korv efter. Det är det som räknas för de flesta, säger djursjukvårdaren Carolina Sandell med ett leende.

Christine Olsson/TT
Lugnande händer stryker Uno under blodtappningen. Han knorrar lite, men inte för att det är obehagligt utan mest för att han är uttråkad, enligt matte Ulrica Ekström (längst t.v.). Efteråt blir det belöning i form av korv.