Nyheter Sverige

Svidande kritik mot sjuklöneförslag

Regeringen vill minska statens utgifter för långtidssjukskrivna genom att lägga ett större ansvar på arbetsgivarna. Arkivbild.
Regeringen vill minska statens utgifter för långtidssjukskrivna genom att lägga ett större ansvar på arbetsgivarna. Arkivbild.

Kritiken är kompakt när regeringen nu beslutar om att öka arbetsgivarnas betalningsansvar vid långtidssjukskrivningar. Redan sjuka och svaga drabbas värst, menar kritikerna.

I våras presenterade regeringen ett förslag om ökat sjuklöneansvar för arbetsgivare.

Förslaget kritiserades hårt, men nu säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) att hon tagit till sig av kritiken.

Nu föreslås exempelvis höjt fribelopp för att möta småföretagens oro för ökade sjuklönekostnader. Dessutom införs en bortre tidsgräns som gör att företag inte behöver stå för den extra kostnaden efter två och ett halvt år.

– En av de justeringar vi gör är att allvarligt sjuka kommer att undantas, till exempel personer som lider av en allvarlig cancersjukdom, säger Annika Strandhäll.

"Inga vinnare"

Men många av de tidigare remissinstanserna är fortsatt mycket kritiska till förslaget.

Enligt Svenskt Näringsliv kommer det bara att resultera i att företag blir ännu mer försiktiga att anställa personer med funktionshinder eller en tidigare sjukdomshistoria, trots att personer med "allvarlig sjukdom" undantas.

– Vem ska avgöra vem som är allvarligt sjuk? Det blir en gråzonsproblematik som kommer att leda till att företag undviker att anställa de här människorna helt och hållet. Det här är ett förslag utan vinnare, säger Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv.

Förslaget innebär att arbetsgivare ska få betala 25 procent av sjukpenningen efter 90 dagars sjukskrivning, men kompenseras genom en sänkning av arbetsgivaravgiften.

Företag med låga sjuktal premieras, medan arbetsgivare med hög sjukfrånvaro – som kommuner och landsting – får ökade kostnader.

– Våra beräkningar visar att det här kommer att kosta oss 1,8 miljarder kronor, säger Lena Micko (S), ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL) till TT.

Minskningskrav

Stig Nyman, ordförande för Handikappförbunden, delar arbetsgivarnas oro.

– Vi anar nämligen, på goda grunder, att det för personer med funktionshinder kommer att bli ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden, säger han.

Regeringen lämnar nu lagförslaget till lagrådet, men parallellt pågår diskussioner med arbetsmarknadens parter.

– Det är ett bra förslag som vi har som alternativ att lägga in i höstbudgeten om det är så att arbetsmarknadens parter inte presenterar egna alternativ för regeringen, säger Annika Strandhäll.

Hennes krav är dock att deras alternativ måste ge motsvarande effekt som regeringens förslag bedöms ge, det vill säga en minskning av sjukfrånvaron med 5–10 procent.