Nyheter Sverige

Tacksam för andra svenska helgonet

Ett porträtt av Elisabeth Hesselblad hänger från Peterskyrkan i Vatikanstaten i samband med att hon saligförklarades den 9 april 2000. Arkivbild.
Ett porträtt av Elisabeth Hesselblad hänger från Peterskyrkan i Vatikanstaten i samband med att hon saligförklarades den 9 april 2000. Arkivbild.

Med 624 år sedan den heliga Birgitta helgonförklarades 1391 kommer nu Sverige att få sitt andra helgon efter att påve Franciscus utfärdat ett dekret och pekat på Elisabeth Hesselblad.– Det är vi tacksamma för, säger Anders Arborelius, biskop för den katolska kyrkan i Sverige, till TT.

Han tror att helgonförklaringen kan ge den svenska katolicismen ett mer inhemskt ansikte.

– Det är en stark, dynamisk och engagerad kvinna i vår tid som nu får den här helgonglorian. Det kommer lite närmare, blir inte så främmande och långt borta för många. Det är någon som har vuxit upp i Sverige, säger Arborelius.

Maria Elisabeth Hesselblad föddes 1870 och dog i Rom 1957. Hon saligförklarades – sista steget före helgonförklaring – 2000 av påve Johannes Paulus II.

Utfört mirakel

Franciscus inledde för en vecka sedan katolska kyrkans så kallade jubelår med barmhärtighet som tema. Arborelius pekar på att Hesselblad är en förebild vad gäller just barmhärtighet. Under den tyska ockupationen av Rom gömde hon exempelvis flera judar i klostret på Piazza Farnese och ordnade där en provisorisk synagoga, säger han.

Hesselblad grundade 1911 en ny variant av orden Birgittasystrarna. Den har verksamhet i Rom, Djursholm, Falun, Åbo samt en rad andra städer i världen.

Ett villkor för att bli helgon är att ha utfört ett av kyrkan godkänt mirakel. I Hesselblads fall rörde det sig om en Birgittasyster, verksam i Mexiko, vars knän helades efter att hon bett Hesselblad om förbön, säger Arborelius.

"Mycket högtidligt"

Han uppger att Hesselblad bland annat också arbetat mycket med att reformera Birgittinerorden med betoning på kontemplation, välgörenhet till behövande samt kristen enhet.

Exakt datum för helgonförklaringen är ännu inte fastslaget – men det brukar vara storslagna händelser, enligt Arborelius.

– Det är en högtidlig mässa. Det brukar vara ute på Petersplatsen, så det kan bli mycket högtidligt.

Claudio Bresciani/TT
Anders Arborelius är biskop för den katolska kyrkan i Sverige. Arkivbild.