Nöje Musik Metro Music

Tensta: Vad gör skivbolagsindustrin för att utveckla nya talanger?

Metro musics krönikör Adam Tensta efterlyser fler initiativ som förvaltar unga talangers visioner.

Skivbolagen vaktar sina investeringar med hökögon. Dom räknar streams och kalkylerar sina inkomster noggrant, som vilket annat företag som helst. Fördelaktiga skivkontrakt och publishing avtal skrivs med artister som ofta köper grisen i säcken. Kort och gott, skivbolagen gör som dom alltid har gjort, kapitaliserar på talang.

Sverige har en väldigt stark musiktradition som är omtalad världen över. Producenter, låtskrivare och artister besöker ofta toppskiktet på Billboardlistan. Världsartister vänder sig ofta till Sverige för att få deras nästa hit. Jag pratar naturligtvis om sammanhangets crème de la crème, Max Martin, Shellback m.fl. Det är onekligen så att dessa personer har en tillräckligt stark katalog för att förhandla sig till ett mer fördelaktigt kontrakt än gemene man, men hur ser kontrakten ut för resterande producenter, låtskrivare och artister? Vilket svängrum har man egentligen som artist att utveckla något eget som kanske inte passar den mall som många av de allra största artisterna är stöpta i? Vad gör svensk skivbolagsindustri egentligen för att utveckla nya talanger? Jag vet att A&Rs sitter och lyssnar på ”demos” och tycker sig ha ett öra för vad som kan funka och inte, men vad händer innan det?

►LÄS MER: Många festivaler är exkluderande

Varför finns det inte fler initiativ som ämnar att förvalta unga talangers vision, dom som har en drivkraft men inga egentliga medel? Borde det inte ligga i skivindustrins intresse?

Jag har varit involverad i ett projekt som heter Nästa Nivå, som just ämnar att ge talanger en plattform att växa på. En plattform som drivs av engagemanget från redan etablerade akter. Vi har varje år valt ut 4-5 akter av ca 450 sökande, som får studiotid tillsammans med varsin etablerad akt som sin personliga mentor. Ofta formas ett band mellan talang och mentor som håller i sig långt efter projektet är över.

Varje år när jag tittar igenom ansökningarna som skickas in till Nästa Nivå, så tänker jag på att det hade varit grymt om även skivbolagen kunde ta sitt ansvar gällande artistutveckling. Att öppna dörren för 5 st av 450 är bara en droppe i havet. Vad händer med de resterande 440 talangerna? 

►LÄS MER: Det brinner i ögonen på musikerna i Rågsved

Om vi ska fortsätta bygga en stark svensk musiktradition, så behövs fler engagemang som Nästa Nivå.