Kolumner Göran Greider

Terroristerna raderar ut mänsklighetens minne

Landet krossades som en kruka – så skildras i en fyratusen år gammal berättelse hur en väldig översvämning drabbade tvåflodslandet i nuvarande Irak. Berättelsen heter Gilgamesheposet och var det viktigaste hjälteeposet i den sumeriska kultur där så mycket av ursprunget till hela vår civilisation finns. I tvåflodslandet startade för tiotusen år sedan jordbruksrevolutionen, när människan övergick från att vara nomader till att bli bofasta. Eposet återupptäcktes på artonhundratalet och snart insåg forskarna att där fanns förlagan till Bibelns syndaflodsberättelse. Många kristna reagerade med ilska när det kom fram att Bibeln hade lånat historier från äldre myter.

När vattenmassorna vräkte fram slog de sönder allt i sin väg. Vattnet kallas i berättelsen för flodvapnet. Den sumeriske föregångaren till Noak som byggde arken hette Utnapistim. På sin stora båt hade han räddat med sig fröer och djur. Och när stormen och flodvågen lagt sig gick Utnapistim ut på däck och talade som i den första postapokalyptiska filmen i världshistorien:

Jag såg mig omkring. Tystnad rådde,

för hela mänskligheten hade åter blivit jord.

Flodlandet var slätt som ett tak.

Jag öppnade en lucka och ljuset föll på mina kinder.

Jag böjde mig ner och satte mig och grät.

Mina tårar rann ner på kinderna.

En ögonvittnesskildring når oss som är många tusen år gammal och det svindlar till. Jag brukar ibland tänka på Utnapistims ord när kommande klimatkatastrofer diskuteras. Av gudarna får Utnapistim rådet när flodvågen kommer: Förakta egendom, rädda livet. Ta frön från allt levande ombord på båten. En urgammal berättelse talar om för oss vad som är viktigt.

Men jag brukar också tänka på Gilgamesheposet när jag hör om Islamska statens förödelse av kulturminnen i de områden de erövrat. Unga män med hammare, släggor och slagborrar går lös på uråldriga statyer och minnesmärken. De utraderar mänsklighetens minne. De tar ifrån hela världen ett minne. Jo, jag vet: Denna förstörelse är inte det värsta IS håller på med. Det är värre att de mördar levande människor.

Men det är något absolut skrämmande med åsynen av unga, totalt rotlösa män som demolerar ett kulturarv. De krossar landet som en kruka. Denna terror utgör ett slags religiös fascism, som intet har att göra med kärnan i någon religion. Statyer och bibliotek förintas. Och de som gör det är unga män som sannolikt inte ens vuxit upp i trakterna där det sker.

När minnet tas ifrån en människa blir hon förvirrad. När minnet tas ifrån mänskligheten blir mänskligheten förvirrad. Jag ser Utnapistim när han berättar: Jag böjde mig ner och satte mig och grät. Mina tårar rann ner på kinderna.

+ Äntligen är deltävlingarna i Melodifestivalen över. Finalen tänker jag se. Då borde det värsta vara utsållat.

- Jean Claude Juncker vill ha en EU-armé. Vi måste stoppa försöket att göra en militär stormakt av EU!