Nyheter Sverige Sverige-topp

Tidigt klimakterium depressionsrisk

Ju tidigare en kvinna går in i klimakteriet, desto högre är risken för att hon senare i livet kommer att utveckla en depression, visar bland andra Uppsalaforskare. Arkivbild.
Ju tidigare en kvinna går in i klimakteriet, desto högre är risken för att hon senare i livet kommer att utveckla en depression, visar bland andra Uppsalaforskare. Arkivbild.

Ju tidigare en kvinna går in i klimakteriet, desto högre är risken för att hon senare i livet kommer att utveckla en depression visar aktuell forskning.

Det är forskare från Sverige, Grekland och Kanada som drar dessa slutsatser efter att ha genomfört en så kallad metaanalys av 14 studier i åtta länder. Resultaten publiceras nu i den ansedda psykiatritidskriften Jama Psychiatry, rapporterar UNT.

Dubbelt så vanligt

– Våra resultat ger ytterligare stöd för att hormonet östrogen skyddar nervceller i hjärnan och att den brist på östrogen som klimakteriet leder till kan bidra till uppkomsten av depression hos äldre kvinnor, säger docent Alkistis Skalikdou, läkare vid Akademiska sjukhusets kvinnoklinik och forskare vid Uppsala universitet till tidningen.

Studierna som metaanalysen bygger på omfattar mer än 67 000 kvinnor. Nära 8 600 av dem – cirka var åttonde – hade en depression någon efter klimakteriet.

När forskarna började analysera närmare vilka som hade drabbats fann de ett tydligt samband mellan när kvinnorna gått in i klimakteriet och risken för att de skulle utveckla en depression senare i livet.

Det visade sig att depressioner var nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor som gått in i klimakteriet mycket tidigt, redan innan de fyllt 40 år, jämfört med kvinnor som haft sin sista menstruation senare i livet.

Blodpropp och stroke

Forskarna påpekar dock att ytterligare studier måste göras innan kopplingen mellan sjunkande produktion av östrogen och ökad risk för depression helt kan göras.

Metastudien väcker också frågor om östrogenbehandling efter klimakteriet kan minska risken för en framtida depression, och hur en sådan eventuell behandling ska värderas i förhållande till negativa effekter av hormonbehandling – exempelvis ökad risk för blodpropp och stroke.