Nyheter Sverige Sverige-topp

Tiggare utnyttjas av kriminella

Handikappade utnyttjas som tiggare och kriminella tar ut hyra för "tiggarplatser". Men de flesta utsatta EU-migranter kommer till Sverige frivilligt och saknar koppling till kriminalitet, enligt en ny polisrapport.

Leif R Jansson/TT

"På flera orter finns kriminella aktörer som gör anspråk på att kontrollera ett flertal eller samtliga av ortens inkomstbringande platser för tiggeri", enligt den nationella lägesbild som polisen nu presenterat.

– Det finns individer som har 10–15 personer under sig och som tvingar dem att betala. Det är inga jättebelopp per person men det kan ändå bli ganska lönsamt, säger regeringens nationelle samordnare för tiggerifrågan, Martin Valfridsson till TT.

Konkurrens om platserna

I den kartläggning som gjorts vid polisens nationella operativa avdelning framgår inte på vilka orter som kriminella tar betalt av tiggare. Martin Valfridsson har genom sina kontakter med tiggare och frivilligorganisationer en bild av var men säger:

– Jag är inte så förtjust i att peka ut exakt var det sker, för det är inte säkert att det gäller alla. Men det förekommer på både små och stora orter.

Rickard Klerfors, biståndsanavarig vid organisationen Hjärta till Hjärta, berättar att han har stött på flera vittnesmål om den här typen av kriminalitet.

– När det är fler EU-migranter som kommer hit och det blir konkurrens om platserna tror jag tyvärr att den här typen av kriminalitet kan bli en konsekvens, säger han till TT.

Människohandeln ökar

Av polisens rapport framgår också att det förekommer människohandel och att antalet anmälningar ökat kraftigt, från nio anmälningar år 2013 till 55 anmälningar under januari–oktober i år.

– Tyvärr verkar det som att inslagen vi inte gillar har ökat det senaste året, säger Valfridsson om siffrorna som stödjer den bild han redan hade.

När det gäller personer som tvingats in i tiggeri har de oftast varit fysiskt handikappade, enligt Linda Staaf, chef för underrättelseverksamheten vid polisens nationella operativa avdelning. Det finns också en handfull polisanmälda fall där personer under 18 år tvingats att tigga.

Svåra brottsutredningar

När fall av människohandel kommer till polisens kännedom är brotten ofta svårutredda, bland annat för att den utsatte ofta vill åka direkt hem till sin familj. Andra vill inte medverka alls i en polisutredning.

En av de åtgärder som Linda Staaf pressenterade på en presskonferens tillsammans med rikspolischefen och inrikesministern på onsdagen, är ett särskilt informationsmaterial till EU-migranter. Där ska man redogöra för både rättigheter och skyldigheter men också uppmana till att polisanmäla brott.

Polisen ska också jobba med förtroendeskapande åtgärder eftersom man tror att gruppen ofta väljer att inte anmäla brott.

Frivillighet vanligast

Även om mycket fokus hamnar just på brott saknar de flesta som tigger koppling till kriminalitet.

– Polisens bedömning är att de flesta utsatta EU-medborgarna som kommer till Sverige för att tigga gör det frivilligt, utan kriminella syften, säger Linda Staaf.

Vanligast är att man kommer i grupper bestående av familjemedlemmar, släktingar eller vänner.

Den vanligaste typen av brott som EU-migranterna själva utsätts för är så kallade mängdbrott, exempelvis stöld. När det gäller vilka brott de utsatta EU-migranterna själva gör sig skyldiga till sade rikspolischef Dan Eliasson:

– Det är enkla fattigdomsbrott, snatterier, egenmäktigt förfarande.

Enligt Eliasson sker brottet i "mycket begränsad omfattning".