Metro Debatt

Tiggarna vi träffar är fattiga – men utnyttjas inte som slavar

Micael Grenholm jobbar ideellt med romer genom organisationen Stefanushjälpen i Uppsala – han skriver tillsammans med Johannes Widlund på Metro Debatt.
Micael Grenholm jobbar ideellt med romer genom organisationen Stefanushjälpen i Uppsala – han skriver tillsammans med Johannes Widlund på Metro Debatt.

De EU-migranter vi träffar är fattiga – men inte slavar, skriver Micael Grenholm och Johannes Widlund på Stefanushjälpen efter Kalla faktas program om 21-årige tiggaren Sorin.

Privat

Johannes Widlund.

En fattig människa som står utanför arbetsmarknad och sociala skyddsnät behöver hjälp. En fattig människa som är utnyttjad av kriminella ligor behöver ännu mer hjälp.

Kalla faktas omskakande reportage den 12 maj om hur 21-årige Sorin tvingas att tigga av någon som tar pengarna, visar hur viktigt det är att vi hjälper utsatta EU-migranter. Det är tack och lov också vad Kalla faktas team gör: de hjälper Sorin att fly undan sin slavdrivare och kopplar honom till biståndsorganisationen EFI Fadder som ger honom tak över huvudet och gemenskap i Rumänien.

Det hela börjar med att Kalla fakta sätter sig ner och pratar med Sorin. De lär känna honom. I Stefanushjälpen jobbar vi på samma sätt, vi sätter oss ner och skapar relationer med människor som tigger, och formar i samarbete med dem strategier för hur de kan lyftas ur fattigdomen.

När vi gör det lär vi känna familjer som har en annan historia än Sorin: de är också fattiga men inte slavar, de har sina rumänska ID:n, kan röra sig som de vill så länge de har råd och pengarna går till deras familjer, inte minst barnen.

►LÄS MER: Tiggarnas barn sover i bilar och går inte i skola: "De förlorar hoppet"

Ta Mures och Crina till exempel, som bott hemma hos oss den senaste månaden tillsammans med sina två små barn. De har det väldigt svårt, saknar hem även i Rumänien och har ingen utbildning, men tack och lov så är de inte offer för någon liga.

De pengar de samlat in genom att tigga har gått till deras basbehov. Samma sak gäller Doinita, Denisa, Alina och många andra EU-migranter vars liv vi fått inblick i genom regelbunden kontakt och stöd.

Bedömningen hos de allra flesta ideella organisationer och polismyndigheter är att människohandel och “tiggarligor” är väldigt ovanligt. Många organiserar sig genom familjen. Familjefadern kan skjutsa ut andra och köpa begagnade bilar, men han är oftast hemlös och fattig han med.

Det betyder inte att människohandel inte existerar, men det är helt inkorrekt att påstå att det skulle vara utbrett eller att de flesta som tigger skulle vara utsatta för det.

►LÄS MER: Sorin, 21, tvingades tigga i Sverige – under hot

Kalla fakta påpekar också både i början och slutet av programmet att de flesta som kommer för att tigga gör det frivilligt, de flesta är inte slavar. Men denna viktiga upplysning drunknar i resten av programmet, som förutom Sorins historia granskar ett skrupelfritt bussbolag som transporterar romer enligt apartheidregler och dessutom smugglar alkohol. Man lyfter även fram att några EU-migranter har stulit cyklar, och att andra har flera bilar med körförbud uppskrivna på sitt namn.

All denna olagliga verksamhet är naturligtvis oacceptabel, men inget av detta utgör i sig något bevis för människohandel. Många tittare verkar tyvärr ha fått intrycket av att Sorins historia gäller alla på bussen, trots att inget i programmet ger något belägg för detta.

Kalla fakta slår också fast att ett tiggeriförbud inte kommer hjälpa – Rumäniens tiggeriförbud i kombination med deras otillräckliga sociala skyddsnät är vad som satte igång den här EU-migrationen från första början. Det som hjälper en tiggande människa, oavsett om hen utnyttjas eller inte, är att lära känna personen och erbjuda stöd. Så hjälpte Kalla fakta Sorin, och så kan vi hjälpa andra.

Micael Grenholm och Johannes Widlund

Stefanushjälpen