Nöje

Tio filmer du inte ska missa på filmfestivalen

190 filmer. 12 dagar. En av årets kulturella höjdpunkter - Stockholms filmfestival - innebär tidig julafton för alla filmjunkies. Men hur hittar man rätt i festivaldjungeln? Wkd:s Johan Kellman Larsson väljer ut tio godbitar.

Efterskalv

Ulrik Munther har chans att bli den svenska filmhöstens affischnamn. Japp, [kursivt] den [kursivt] Ulrik Munther. Han den sockersöta flickidolen, vars blonda lugg fladdrade under en ljusbrun myskeps i Melodifestivalen för några år sedan. I filmen "Efterskalv" har den skådisdebuterande artisten gått över till the dark side. Kortklippt och korthuggen. Munther gör rollen som mördaren John - som efter att ha avtjänat ett fängelsestraff återvänder till hembyn. Han är vansinnigt övertygande i Magnus von Horns tonsäkra regi. Det räcker med att se den blodisande trailern för att förstå att den nybakade skådespelaren redan i våras golvade publiken på filmfestivalen i Cannes.

LÄS MER: Ulrik Munther väjer inte för mörkret

Det vita folket

Det har redan skrivits spaltkilometer om den science fiction-inspirerade thrillern "Det vita folket". Trots att den först nu får premiär. Regissören Lisa Aschan poserade nyligen på omslaget för Sveriges mest älskade läsmagasin Filter. Hajpen har, kort sagt, varit gränslös. Delvis mot bakgrund av Aschans långa och gedigna researcharbete på ett verkligt flyktingförvar. Handlingen då? Filmen har en tydlig politisk underton. Vera Vitali spelar Alex som grips utanför mataffären. Hon förs till ett underjordiskt fängelse där människor hålls inlåsta i väntan på deportation. Viktoria - Pernilla August - styr enheten med järnhand. Alex bestämmer sig genast för att rymma.

Mustang

Under de senaste åren har det kommit flera filmer på temat inspärrade barn. Det grekiska dramat "Dogtooth" (vinnare på Stockholms filmfestival 2009) - om en familj där föräldrarna låst in barnen i sin stora villa samt "The Wolfpack" (som visas på årets festival) - en dokumentär om sju syskon som isolerats i en lägenhet på Manhattan - är två uppmärksammade exempel. Kanske är det vårt sätt att hantera samtida tragedier, som fallet Fritzl och Priklopil. Nu kommer "Mustang", om fem unga systrar som bor i en turkisk by. Efter en lek med några pojkar straffas de genom att stängas in i hemmet. Men upproret bubblar under ytan hos systerskaran. Titeln anspelar på en typ av vildhästar, som lever i det fria.

Carol

Festivalens avslutningsfilm - och främsta snackis. Inte undra på det. Koka ner skådespelarna Rooney Mara och Cate Blanchett, krydda med storregissören Todd Haynes, tillsätt ett par skopor omöjlig kärlekshistoria och använd 1950-talets New York som grytbas - så har du rätt starka förutsättningar för en vägvinnande à la carte. "Carol" bygger på Patricia Highsmiths klassiska roman "The price of salt" som nu för första gången överförs till vita duken. Filmens protagonister, Therese och Carol, inleder ett förhållande mitt under den amerikanska McCarthy-eran. En tid där homosexualitet betraktades som en styggelse. "Carol" nominerades till en guldpalm i Cannes i våras.

Meditteranea

Två vänner från Burkina Faso drömmer om ett annat liv. De gör den livsfarliga resan över Medelhavet. Men när de kommer fram blir det inte som de tänkt sig. Kritikerosade "Mediterranea" undersöker en kusligt aktuell problematik. Den i filmsammanhang slitna beskrivningen "verklighetsbaserad", får här en annan sorts innebörd. Regissören Jonas Carpignano gjorde den flitigt rapporterade migrantresan innan han började filma. Till Stockholms Filmfestivals programtidning säger han: "För mig var det viktigt att förstå vad folk tänkte om Italien innan de kom fram, vad de hade för förhoppningar." Årets invigningsfilm och "årets måste" enligt filmfestivalens programchef George Ivanov.

Suffragette

"Krig är det enda språk män lyssnar till". Citatet är huvudpersonen Mauds, som i filmen "Suffragette" spelas av Carey Mulligan (som är världsmästare på att se ut som en ledsen labrador). "Sufragette" handlar om kvinnorna i Storbritannien som kämpade för rösträtt i början av 1900-talet. Maud har tröttnat på förtrycket. Nu tänker hon slå tillbaka. Men under självständighetskampen tvingas hon göra personliga uppoffringar. En något ytligt berättad och förväntad historia, men den platsar ändå i den här spalten på grund filmens viktiga historieskrivning - som först nu omvandlas till mäktig långfilm.

The diary of a teenage girl

Stockholms filmfestival delar varje år ut världens - bokstavligt talat - tyngsta filmpris. Bronhästen väger 7,3 kilo. Ännu tyngre är dock att tävlingssektionen i år för första gången har fler kvinnliga regissörer än män. En av dem är Marielle Deller, som gör regidebut i och med "The diary of a teenage girl". Filmen har redan hyllats eftersom den visar en ung kvinnas emotionella och sexuella utveckling på ett transparent och avsexualiserat sätt. Holy guacamole, kanske ni tänker, och ler ironiskt, men stopp ett tag. Greppet är faktiskt banbrytande. Till leda har vi hört män dra sina trötta runkhistorier från ungdomen. Det här perspektivskiftet kommer inte en dag för tidigt.

Louder than bombs

Efter att jag såg "The social network" från 2010 så har skådespelaren Jesse Eiseinberg i film efter film förblivit Mark Zuckerburg. "I Louder than bombs" gör han sin första riktigt starka roll sedan det stora genombrottet med Facebook-filmen. Regisserar gör norska filmkungen Joachim Trier (ja, han är avlägsen släkting med den danska storregissören) som redan 2011 vann bronshästen för filmen "Oslo 31 augusti". Här gör den Oscarsnominerade påläggskalen sin engelskspråkiga debut med ett fängslande drama, svept i mörker. Jesse Eisenberg och skådespelarunderbarnet Devin Druid gestaltar bröderna som på olika sätt hanterar sorgen efter sin mamma, en erkänd krigsfotograf.

Maryland

Matthias Schoenaerts slog igenom på allvar i magnifika "Rust and bone" från 2012. I den paranoida thrillern Maryland är hans skådespelarinsats återigen lika med 24-karats filmguld. Filmen skildrar en ex-soldat (Schoenaerts) med traumatiska minnen från Afghanistan, som blir livvakt till den rika troféfrun Jessie (Diane Kruger). Instängda i hennes palats uppstår en attraktion, samtidigt som deras liv hotas av okända faror. Eller, hur verkliga är hoten? Bodyguard-upplägget, Schoenaerts glimrande skildring av posttraumtatisk stress och Alice Winocours stilsäkra regi gör Maryland - kanske inte bronshästsvärdig - men väl till en solid adrenalinkick.

The Wolfpack

"The Wolfpack" handlar inte om ishockeylaget Färjestad BK:s supporterklubb med samma namn. Det är däremot namnet på årets bästa dokumentärfilm, om en annan edsvuren grupp. En dag när regissören Crystal Moselle promenerade längs First Avenue på Manhattan fick hon syn på sex unga pojkar, utklädda till karaktärerna i "De hänsynslösa". Så fort hon började prata med bröderna förstod hon att hon slagit dokumentärfilmsyxan i en fet guldåder. Berättelsen om hur faderns enorma dvd-samling blivit brödernas livselexir under isoleringen är häpnadsväckande. Efter 14 år kliver syskonskaran för första gången tillsammans ut i verkligheten. Redan stilbildande "The Wolfpack" utsågs till bästa dokumentär på Sundancefestivalen.

Mer om Wkd reportage