Metro Debatt

Tre dåliga beslut som har förstört för många lärare och elever

Skoldebattören Per Acke Orstadius, 82 år, är före detta lärare och lärarutbildare.
Skoldebattören Per Acke Orstadius, 82 år, är före detta lärare och lärarutbildare.

Det fria skolvalet, urvalet till högre utbildning och lärarlönerna. Tre punkter där dåliga beslut har gjort det svårare för elever i den svenska skolan att prestera bra och som bidragit till ökade samhällsklyftor, skriver Per Acke Orstadius.

Det är ingen naturlag som bestämt att så många elever ska misslyckas i skolan. Det beror på att det fattats en rad dåliga beslut. Beslut som försvårat arbetet för lärare och elever. Som bidragit till att klyftan i samhället har vidgats.

►LÄS MER: Debatt: Nej, lärare har inte mer ledighet än andra

Det fria skolvalet. Den svenska skolan ansågs vara bland de bästa i världen inpå 80-talet. Med Jan Björklund (L) och Hans Bergström, före detta politisk chefredaktör för DN, i täten startades då en märklig svartmålning av denna skola. Den sades vara flummig och kravlös. Politiker fattade då beslut om att man skulle tillåta privata skolor och att föräldrarna fritt skulle få välja vilken skola deras barn skulle gå på.

Resultatet blev att skolor i utsatta områden dränerades på ekonomiska resurser. Kvar i dessa skolor blev elever som också förlorade den draghjälp de fått av mera framgångsrika kamrater som lämnat skolan. Den dröm som funnits om en jämlik skola gick upp i rök.

Bättre vore om närhetsprincipen fortsatt att gälla. Och om blott elever med särskilda skäl fick byta skola. Om allt vinstuttag från skolor förbjöds. Och om alla skolor åter ägdes av samhället eller av ideella organisationer med särskilt utvecklad pedagogik.

Urvalet till högre utbildning. Man har beslutat att betygen från gymnasiet ska ligga till grund för urvalet till högre utbildningar. Resultatet har blivit att orättvisor satts i system. Det är den elev som får stöd av välutbildade föräldrar som har bäst chans att få tillräckligt höga betyg. Betygen kan inte göras rättvisa eftersom lärare är olika benägna att sätta glädjebetyg och olika duktiga på att tolka betygskriterier.

Vissa skolor sätter också i system att ge eleverna för höga betyg för att skolan ska kunna hävda sig i konkurrensen om elevpengarna. Och så vidare. Betygen tar oerhört mycket av lärarnas och elevernas tid. De för med sig att många elever känner stress och mår dåligt. De säger heller inget om i vad mån eleverna har de kunskaper, erfarenheter och egenskaper som krävs för att för att klara såväl studierna till som utövningen av alla olika yrken från präst till veterinär.

Bättre vore att låta de mottagande utbildningarna utforma sina egna antagningsrutiner. Det är där man vet vad som krävs för att klara av såväl studierna som yrkesutövningen. Särskilt anpassade högskoleprov och/eller lämplighetstester i stil med utbildningen till brandmän och skådespelare vore bättre.

►LÄS MER: Debatt: Lärare måste ha rätt att beslagta mobiler – även i förebyggande syfte

Lärarlönerna. Det råder lärarbrist. Alltför få ungdomar väljer lärarbanan. En förklaring kan vara lärarnas missnöje med att deras löner släpat efter. Efter mönster från näringslivet har man beslutat att införa differentierade löner. De skulle sporra lärarna att prestera mera. Dessutom har man infört förstelärartjänster med 5 000 kr mera i månaden för ett mindre antal lärare.

Rutinerna och kriterierna för lönesättningen och urvalet av förstelärare är inte glasklara. Resultatet har blivit kontraproduktivt. Många lärare kan känna sig bittra och orättvist behandlade när de finner att arbetsgivarna ansett dem mindre värda. De mister självförtroende och arbetslust. Detta lär gå ut över deras elever.

Bättre vore att ge alla i samma lärarkategori lika mycket i lön. Att bara ge den lärare mera i lön som åtar sig extra arbetsuppgifter.

Per Acke Orstadius

Skoldebattör och fd lärare och lärarutbildare

Mer om Debatt