Nöje Krog Krog-Göteborg

"Trevligt, billigt och smakfullt"

Metros matkritiker Carl Reinholdtzon Belfrage har ätit på Bistro Södra.

Bistro Södra 32

Betyg 3

Det finns ett hål i Göteborgs kroghjärta. Närmare bestämt på Södra Vägen 32. En stjärna har lämnat staden för landet. Det är Edin Dzemat och hans Linnéa Art jag pratar om. En dag tog han bara kastrullerna och knivarna och drog mot Smålands allra mörkaste skog. Där ska han nu med hjälp av Torsten Jansson bygga upp ett nytt gastronomiskt alfabet från pumpa till tryffel, om man så vill.

– Jag ser fram emot att få göra klassiska rätter från Bosnien som ska serveras i ny tappning – bland annat pumpa som packas in i levande kalk och grävs ner, där den tillagas med hjälp av kalken och jordens egen värme.

Hans nya dzeMAT kommer onekligen bli intressant. Han är en talang utöver det vanliga, så det är med blandande känslor jag går in på hans gamla Göteborgsadress. Lite sorgligt är det allt, men samtidigt spännande att upptäcka vad för nytt som har slagit upp här. Den nya restaurangen heter Bistro Södra 32, kanske inte det mest fantasifulla namnet , men samtidigt charmigt kvarterskrogmässigt. Och det är just i detta segment som Bistro Södra 32 siktar på att slå sig in.

Jag startar med ett gäng förrätter: löjromstoast, gambas (med vitlök, chili och paprika) och calamares (med citron, aioli och vitlök). Priserna är iögonfallande. Oerhört låga. Till exempel kostar löjromstoasten 129 kronor. Ja, 129 kronor. Det finns skräckexempel på restauranger som tar FYRA gånger så mycket. Så låt oss då först undersöka vad för slags kvalitet vi pratar om. Löjormen är naturligtvis inte från Kalix, men mycket välsmakande. Och Kalix-löjrom är bara god om den är av yppersta kvalitet, är den utspädd och påver, som den är på många restauranger, så är den bara dyr. Och det ironiska är att Bistro Södras toast blir lika god som många av dess fyra gånger så dyra konkurrenter. Detta fenomen ska avspeglas i flera av rätterna jag avnjuter. Och redan vid förrätterna drar Bistro Södra 32 ner byxorna på många överprisade restauranger i stan. Bara för att maxa på lite tar jag in en av de dyrare varmrätterna, en wienerschnitzel för 189 kronor. Ja, 189 kronor. Kalvschnitzeln med gröna ärtor samt kapris och ansjovissmör är en ny favorit. Helt jävla lysande varmrätt för detta förrättspris. Och jag är nu så mätt att jag inte pallar med en dessert, utan tar bara in en söt ägglikör-drink. Ja, ni läste rätt (vad gäller cocktails är jag en kärv 86-årig tant från Miami). Och visst, det är inte den ”fräckaste” inredningen i stan och det finns ingen Nordic cuisine med stenar på bordet, men vill ni ha en väldigt trevlig och billig stund är det hit ni ska ta er. 

 

    

Mer om Nöje