Nyheter Världen

Trump vinner, Republikanerna krisar

Republikanernas ledande presidentaspirant Donald Trump har väljarnas stöd, men partiledningen är skeptisk. Här med den tidigare presidentaspiranten Chris Christie, som ställt sig bakom Trumps kandidatur, på supertisdagens valvaka i Palm Beach i Florida.
Republikanernas ledande presidentaspirant Donald Trump har väljarnas stöd, men partiledningen är skeptisk. Här med den tidigare presidentaspiranten Chris Christie, som ställt sig bakom Trumps kandidatur, på supertisdagens valvaka i Palm Beach i Florida.

Problem av historiska mått skakar det Republikanska partiet. En hätsk uppgörelse om presidentkandidaturen kan nu vänta på partikonventet.

– Partietablissemanget är väldigt oroat, konstaterar Dag Blanck, docent och föreståndare för institutionen för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Efter supertisdagens republikanska omröstningar i tolv delstater står det klart att en majoritet av väljarna vill se den bufflige affärsmannen Donald Trump som partiets presidentkandidat. Det vill inte partiledningen, då Trumps partiprogram är obefintligt och han anses vara mycket svår att kontrollera. Trump – liksom tvåan, Texassenatorn Ted Cruz, och trean, Floridasenatorn Marco Rubio – spås också ha dåliga chanser mot Hillary Clinton som sannolikt blir Demokraternas kandidat.

Alternativ kandidat

Om Rubio och Cruz fortsätter sin envisa smutskastning av varandra och vägrar att ge upp är det möjligt att partiledningen får som den vill. Ju längre de är kvar, ju mindre är sannolikheten att Donald Trump får över femtio procent, det vill säga 1 237, av de delegater som krävs för att vinna nomineringen. Kommer Trump till konventet med 48 procent av delegaterna kan allt hända.

– Då blir det en första omröstning utan en vinnare. Sedan en andra omröstning och sedan en tredje, tills någon lägger sig, säger Blanck.

En delegat är enbart bunden av primärvalsresultatet i sin delstat vid den första omröstningen. Utses ingen presidentkandidat då är det möjligt för partiledningen att föra fram en alternativ kandidat, enligt Blanck.

Historiskt finns exempel på konvent där det tagit uppemot 40 omröstningar eller intensiva förhandlingar bakom stängda dörrar för att få fram en kandidat. Det var just för att sätta stopp för sådana partikonvent som primärvalsprocessen gradvis infördes under andra halvan av 1900-talet.

Ömsa skinn

Republikanska partiet består i grunden av flera falanger – den värdekonservativa kristna högern, den grundlagsivrande Tea Party-rörelsen samt de så kallade Rockefellerrepublikanerna som förordar låga skatter. Redan innan politikerföraktet började växa och före den populistiske Donald Trump var det en utmaning att ena partiet.

– Partisplittringar har skett tidigare. Det finns bedömare som tror att partiet nu håller på att ömsa skinn, att Bush parti har blivit Trumps vilket är en stor förskjutning till höger, säger Blanck.

Andrew Harnik/AP/TT
Republikanernas ledande presidentaspirant Donald Trump har väljarnas stöd, men partiledningen är skeptisk. Här med den tidigare presidentaspiranten Chris Christie, som ställt sig bakom Trumps kandidatur, på supertisdagens valvaka i Palm Beach i Florida.