Kolumner Lisa Magnusson

Ultima Thules lyckliga Sverige har aldrig funnits

Vad gjorde ni i helgen? Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, hade i alla fall en trevlig liten fest. Det serverades sill, och så spelade det gamla vikingarockbandet Ultima Thule. Inte så förvånande. Ändå blev det en chocknyhet: Hur kunde Jimmie Åkesson bjuda in dem – är inte de rasister? 

Men faktum är att ingen representerar Sverigedemokraterna bättre än Ultima Thule.

► LÄS MER: Jimmie Åkesson festade med Ultima Thule

Allt började med organisationen Bevara Sverige Svenskt, vars mål var att utvisa samtliga utomeuropeiska invandrare. ”Skända inte din ras”, uppmanade BSS i flygblad svenska kvinnor, och varnade för att vi annars skulle få ett Sverige med ”en turk som diktator och en neger som utrikesminister. Folket blir då ett chokladbrunt blandfolk som talar olika språk, huller om buller”.

Samma organisation sponsrade Ultima Thules första skiva. Bandet blev snart en självklar del av vit makt-sfären. De lät sig intervjuas i nazistiska tidningar, medverkade på nazistiska samlingsskivor och uppträdde med nazistiska band. I sin skivaffär sålde Ultima Thule skivor av band som Svastika, Vit Aggression och Heroes in the Snow.

Med tiden utkristalliserades två falanger inom BSS. Dels den militanta som blev Vitt Ariskt Motstånd. Dels Sverigepartiet, som 1988 ombildades till Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna behöll parollen ”Bevara Sverige svenskt”, Ultima Thules ”Sverige, Sverige fosterland” blev deras kamplåt.

Det är förstås länge sedan nu. Det här var när rörelsen entydigt betraktade judar som det största hotet. Man pratade om ZOG, the Zionist Occupation Government, det vill säga en illvillig judisk ockupationsmakt som i dagligt tal kallades Besten. Även Ultima Thule besjöng vikten av att skydda sig mot denne best: ”Låt gränsen stark freda vår mark, låt best ej nå frö som vi sått” (”Besten”, 1992).

 LÄS MER: Moskéer kan underlätta ingegration

Numera är klyftan mellan de militanta nazisterna och de fredliga chinosrasisterna ännu tydligare. Nazisterna vänder sig fortfarande främst mot judar, medan Sverigedemokraterna har bytt både måltavla och språk. De utmålar istället muslimer som den största fienden, och ordet ”ras” är bytt mot ”kultur”. Men den röda tråden löper tydlig: Människor av olika härkomst bör inte beblandas.

Sverigedemokraternas hemsida är full av nostalgiska foton på rågblonda barn i lantmiljö. I en ny krönika på en annan sverigedemokratisk sajt skriver Ultima Thules trummis, Ulf Hansen, att tiden är ur led. ”Allt som är beprövat ska rivas upp”, skriver han uppgivet. En ”kulturmarxistisk elit” har tagit ”kontroll över media”.

”Det är ingen som saknar den materiella fattigdomen” från förr, medger han. Ändå sörjer han sin mormors tid: ”När solen gick ned och mörkret tog ett grepp över landskapet fanns inga lyktor som lyste upp, inga lampor att tända. Det var emellertid lugn och behärskning som präglade dessa knapphetens män och kvinnor.”

Men Ulf Hansen var inte med på mormors tid. Den lyckliga tillvaro som han talar om har aldrig funnits, det Sverige han beskriver existerar bara inuti hans egna fantasier; inuti Jimmie Åkessons vision om sommarängar och faluröda hus med vita knutar. Inuti Ultima Thules egna vikinganostlagiska låtar.

”Längtan finns i mitt hjärta, efter den trakt jag skådat i drömmen. Den trakt som borde vara min,” sjunger Ultima Thule i den låt som blev Sverigedemokraternas politiska kamplåt. Nej, inget parti är mer besatt av ursprung än Sverigedemokraterna. Inget parti förvränger Sveriges historia som de. Och ingen mörkar heller sitt förflutna såsom Sverigedemokraterna gör. 

Det konstiga är att alla andra verkar ha glömt.