Nyheter Sverige

Ungas psykiska ohälsa ökar igen

Ungas psykiska ohälsa ökar igen. J Jessika Arvik, 24, skadade sig själv som tonåring. I dag hjälper hon själv unga som har problem och hon ser att pressen på unga ökat.
Ungas psykiska ohälsa ökar igen. J Jessika Arvik, 24, skadade sig själv som tonåring. I dag hjälper hon själv unga som har problem och hon ser att pressen på unga ökat.

Aldrig förr har så många tonårsflickor rapporterat att de återkommande är ledsna, har ont i magen och huvudet. Ökade krav i samhället pekas ut som en viktig faktor.Men utvecklingen är inte enbart oroande, enligt experter.

Svårt att sova, nedstämdhet, ont i magen och huvudet. Allt fler tonåringar, och framför allt flickor, uppger att de mår psykiskt dåligt enligt den senaste undersökningen om skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten. Undersökningen har genomförts sedan 1980-talet och de senaste årens trend betecknas av myndigheten som oroande.

Bland 15-åriga flickor är nu andelen som rapporterar psykosomatiska besvär hela 57 procent, den största sedan studien började.

Vågar prata

Men trenden ska inte enbart tolkas som negativ, enligt experter.

– Det är både ett minskande mörkertal och en god utveckling med minskande stigmatisering. Vi börjar våga prata om psykisk ohälsa på ett annat sätt, säger Christina Dalman, professor och överläkare vid Karolinska institutet.

Men det förklarar inte hela ökningen, fortsätter hon. Kraven i samhället har ökat vilket bidrar till en ökad press på unga.

– För den som inte klarar skolan i dag går det sämre än för den som inte gjorde det för 10–20 år sedan. De som har olika former av begränsningar blir utspelade på ett helt annat sätt nu, säger Christina Dalman.

Även Kerstin Evelius, nationell samordnare för statens insatser mot psykisk ohälsa, pekar på skolstressen som en avgörande faktor.

– Vi ser en minskad framtidstro bland dagens unga. Oroväckande är också att barn och unga konsumerar mer både öppen och sluten psykiatrisk vård, säger hon.

Att drabbas av psykisk ohälsa i unga år innebär risker.

– Bland unga som konsumerat psykiatrisk vård finns en ökad risk att leva på försörjningsstöd och ökad risk att behöva fortsatt psykiatrisk vård. En annan stor riskgrupp är unga som varken arbetar eller studerar. Där är den psykiska ohälsan påtaglig, säger Kerstin Evelius.

Många mår bra

Men i undersökningen syns också en motsatt trend – en klar majoritet av skoleleverna skattar sin hälsa överlag som bra eller mycket bra.

– Rent teoretiskt är det möjligt att ha psykisk hälsa och psykisk ohälsa samtidigt. Även om man har adhd kan man ju uppleva att man har ett meningsfullt liv, säger Christina Dalman.

Den mest alarmerande ökningen av ungas psykiska ohälsa skedde enligt henne under 1990-talet. Att den nu ser ut att sticka iväg ytterligare är något att hålla ögonen på, säger Christina Dalman.

– Jag motsätter mig att tala om ett trendbrott, men det är ett observandum, säger hon.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset