Metro Debatt

Ungas psykiska ohälsa ökar – men att svara på "varför" är inte viktigast

Bakom statistiken om ungas ohälsa finns fantastiska unika individer. Faktum är att jag tror att vi alla känner någon, skriver Annsofie Blixt.
Bakom statistiken om ungas ohälsa finns fantastiska unika individer. Faktum är att jag tror att vi alla känner någon, skriver Annsofie Blixt.

Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Medan vuxenvärlden letar svar på varför, upplever de unga som mår dåligt att deras behov inte blir lyssnade på. Men behöver vi vuxna till varje pris ha svaret på frågan ”varför?” för att kunna hjälpa dem, undrar Annsofie Blixt som varje dag pratar med de unga som mår dåligt.

Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Statistik visar att en av fem mellan 16 och 24 år lider av ängslan, oro eller ångest. Därtill finns ett stort mörkertal. När jag läser om ungas psykiska ohälsa eller deltar i debatter rörande den, saknar jag något. Jag saknar förankring i den verklighet som unga lever i. Unga i sin tur, upplever att politiker, läkare och andra vuxna talar över huvudet på dem och målar på en mall om dem som inte stämmer.

Frågor som ”Varför mår de så dåligt?” ställs och febrilt letas svar. Svar som ska lösa en av vår tids största folkhälsoproblem. Men att ständigt ställa frågan ”Varför?” är att spä på problemet. Många unga har skuldkänslor för sitt mående och har inte svar. Behöver vi vuxna till varje pris svaret på frågan ”varför?” för att kunna hjälpa?

►LÄS MER: Debatt: Jag träffar barnen som berättar om sexuella övergrepp.

Ofta glöms det dessutom bort att alla fungerar olika. Svaret kommer aldrig vara ett. Varje barn och ung människa är en unik individ och behöver bli bemött därefter. Precis som vuxna vill bli. Förslagen på lösningar från vuxna avlöser varandra. Ofta vill man se en kostnadseffektiv metod, eller ett program. En enkel lösning på något komplext som psykisk ohälsa, där det finns lika många varianter av den som det finns drabbade. Det är en ekvation som inte går ihop.

Min uppgift har sedan fyra år tillbaka varit att föra in ungas röster i samtalen som rör dem, genom föreningen Tilia, en ideell organisation där vi möter dessa unga 365 dagar om året. Bakom statistiken om ungas ohälsa finns fantastiska unika individer. Faktum är att jag tror att vi alla känner någon.

Vi precis som många andra organisationer gör det vi kan för att stötta och fylla upp, men det finns inte tillräckligt med pengar. Om inte landsting eller kommun kan uppfylla behovet av tillgänglighet, lägg pengarna på de som vet vad som behövs och kan tillgodose behovet. Psykisk ohälsa kostar också, framför allt i mänskligt lidande. Visst vore det bättre om samma summa pengar som läggs på sjukvårdskostnader, istället lades på de organisationer som vet vad de unga behöver, lyssnar på dem och som kan minska ensamheten och lidandet genom att bara vara tillgängliga?

►LÄS MER: Debatt: Vi måste göra det olagligt för vuxna att ha sex med barn.

Jag vill passa på att ge just unga utrymme i denna artikel. Nedan finns förslag representerade av hundratals ungdomar med erfarenhet av psykisk ohälsa som vi mött:

- Prata inte om mig. Prata med mig.

- När jag söker hjälp. Ta mig på allvar. Ifrågasätt inte. Tillrättavisa inte. Ge inte råd, speciellt inte hur det var när du var ung. Det är inte samma sak som att vara ung idag.

- Bli inte arg på mig. Psykisk ohälsa är inte farligare än fysisk.

- Behandla mig som en person. En individ. Inte patient eller diagnos. Eller utefter regler och formulär.

- Utöver den besatta jakten efter ett ”varför” som jag inte har svar på, så lägger samhället ytterligare tyngd på mina axlar i form av en mediebransch som dagligen presenterar skeva ideal. Kan ni inte bara sluta med det?

- Mest av allt, snälla. Lyssna på mig!

När vi lyssnat in dessa önskemål krävs handling. Visst kan vi alla som läser detta ta vårt ansvar som just vuxna och agera. Tillsammans för ungas psykiska hälsa!

Annesofie Blixt, grundare Tilia

Mer om Debatt