Nyheter Ekonomi Sverige

Uppgifter: Regeringen mörkar att hushållen förlorar på budgeten

Reporterar trängs för att ta del av årets budgetproposition i riksdagen i Stockholm.
Reporterar trängs för att ta del av årets budgetproposition i riksdagen i Stockholm.

80 procent av hushållen förlorar i disponibel inkomst på regeringens budget – men det är inte redovisat som brukligt i finansplanen i den nu släppta höstbudgeten, rapporterar Svenska dagbladet.

Finansdepartementets egna beräkningar visar att 80 procent av hushållen förlorar i disponibel inkomst nästa år, skriver SvD. Men i budgetpropositionen finns inte de siffrorna med.

Enligt uppgifter till Svenska dagbladet så är det ett beslut från finansminister Magdalena Andersson.

– Finansministern har sagt att materialet inte ska vara med i budgeten och därför är det borta. Regeringen vill mörka att det är så här effekterna av politiken ser ut, att så många förlorar, säger en källa till tidningen.

►LÄS MER: Blygsamt tillskott till polisen

Regeringen har i stället valt att lyfta fram fördelningseffekterna och skriver:

"Sett över hela mandatperioden har regeringens poltik inneburit en tydlig förstärkning av den disponibla inkomsten för hushåll med svag ekonomi". Regeringen gör bedömningen att budgeten även för 2016 har "en god fördelningspolitisk träffsäkerhet", skriver Svd.

Magdalena Andersson fick på pressträffen frågor om varför inte fördelningseffekterna av den förda politiken redovisas lika tydligt som i tidigare budgetar.

– Problemet är att till exempel lärarlönesatsningen inte är med i beräkningarna. Så den typen av beräkningar är lite svåra i den här budgeten, sade hon.

Påståendet att 80 procent av hushållen får en lägre disponibel inkomst till följd av regeringens politik är "en skev bild", hävdade Andersson.

– Vissa av reformerna finns med i den typen av beräkningar, andra finns inte med.

Budgeten för 2016 innehåller nya reformer för 24,57 miljarder kronor – och regeringen satsar stort på bostäder.

Den största satsningen i budgeten görs på bostäder, 5,5 miljarder kronor, därefter på sjukvård 2,86 miljarder kronor och på sänkt skatt för pensionärer på 2,07 miljarder kronor. När det gäller skattehöjningar får staten in mest pengar på att försämra rot-avdraget, 5,57 miljarder kronor.

– Allmänt kan man säga att det är en neutral budget, varken åtstramande eller stimulativ, säger Torbjörn Isaksson, chefanalytiker på Nordea.

Höjd skatt på bensin och diesel ger 4,29 miljarder kronor. Avtrappningen av jobbskatteavdraget ger 2,71 miljarder kronor.

Regeringen räknar med att konjunkturläget ska förbättras de kommande åren och tror på en fallande arbetslöshet i Sverige.

►LÄS MER: Filmen får ökat stöd i årets budget

Regeringen gör även bedömningen att antalet asylsökande, liksom anhöriginvandringen, kommer att fortsätta vara hög de närmaste åren.

Utgifterna för budgetområdet migration beräknas till 19,4 miljarder kronor 2016. I den budget som beslutades av riksdagen i december i fjol anvisades 17,4 miljarder kronor för 2016.

2015 beräknas kostnaderna för utgiftsområdet bli 17,4 miljarder kronor.

Kostnaderna på området är svåra att förutse, skriver finansdepartementet, vilket förstås har att göra med hur många asylsökande som kommer.

Regeringen gör bedömningen att antalet asylsökande, liksom anhöriginvandringen, kommer att fortsätta vara hög de närmaste åren.

För 2017 beräknas utgifterna för området till 15,8 miljarder kronor.

Mer om Ekonomi