Nyheter Världen

USA rustar upp i Östeuropa

Amerikanska soldater under en övning utanför Litauens huvudstad Vilnius. Arkivbild.
Amerikanska soldater under en övning utanför Litauens huvudstad Vilnius. Arkivbild.

Tusentals nya amerikanska soldater kommer att placeras ut i Östeuropa från och med nästa år som ett svar på ett "aggressivt" Ryssland. Upprustningen visar på fortsatta starka spänningar mellan länderna, konstaterar experter.Samtidigt finns små ljustecken.

Den nya beväpnade brigaden planeras vara på plats i början av nästa år och blir USA:s tredje fullt bemannade i regionen. En brigad består av omkring 4 200 soldater inklusive militärfordon och annan utrustning.

Planen är en del i USA:s strategi för att "ge säkerhet åt våra Natoallierade och partners i ljuset av ett aggressivt Ryssland i Östeuropa och på andra håll", säger USA:s överbefälhavare i Europa, general Philip Breedlove, i ett uttalande, enligt AFP.

Ryssland ska avskräckas

Beskedet kommer efter att Pentagon nyligen meddelade att man planerar att fyrfaldiga sin budget för insatser i Europa nästa år. Huvudsyftet är, enligt USA, att avskräcka Ryssland från att genomföra ytterligare annekteringar efter landets övertagande av Krimhalvön 2014.

– USA har dragit på en ordentlig markering i östra Europa i flera år i hopp om att Rysslands agerande skulle förändras. Men så har det inte blivit. Nu vill man tydligt visa att USA fortfarande är en aktiv aktör, säger Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till TT.

Ryssland har länge markerat mot en ökad Natonärvaro längs sin gräns. Framför allt oroar man sig för en eventuell permanent stationering av soldater, vilket skulle bryta mot en överenskommelse från 1997. USA anser sig kringgå detta genom att brigaderna sätts in enligt ett rullande schema.

– Ryssland kommer att visa att man inte gillar de här, men några mer direkta militära hot tror jag inte på, säger Hallenberg.

Kalla kriget-spänningar

Situationen liknar i vissa avseenden den som rådde under kalla kriget, konstaterar Elena Namli, professor vid centrum för Rysslandsstudier i Uppsala.

– Spänningen är av samma intensitet i dag, men av en annan karaktär. Det handlar mycket om att Ryssland söker en ny geopolitisk roll och inte går med på att USA och väst bestämmer spelreglerna. Man menar att Ryssland, liksom andra stora länder, har sin intressesfär och att det internationella samfundet måste respektera det, säger hon.

Samtidigt har ett visst närmande skett mellan USA och Ryssland i hanteringen av Syrienkonflikten. Om Ryssland blir mer försiktigt i Ukraina så finns det åtminstone en möjlighet till upptinade relationer på längre sikt, säger Jan Hallenberg.

– Då skulle sanktionerna mot Ryssland kunna komma att upphöra, samtidigt som USA kanske drar ner på militäranslagen för Östeuropa.

– Men mycket beror på vem som blir ny president i USA.