Nyheter Sverige Sverige-topp

Utredare: Barnkonvention ska bli lag

Kan FN:s barnkonvention bli svensk lag? I dag presenteras ett förslag, men Sverige får kritik av en grupp jurister för att ge dubbla budskap. Arkivbild.
Kan FN:s barnkonvention bli svensk lag? I dag presenteras ett förslag, men Sverige får kritik av en grupp jurister för att ge dubbla budskap. Arkivbild.

Barnkonventionen ska ges status av vanlig lag i början av januari 2018, enligt regeringens utredare som i dag överlämnade förslaget till barnminister Åsa Regnér (S). Men Sverige har redan fått kritik för "dubbla budskap".

Regeringens särskilde utredare Anita Wikström har kommit fram till att artiklarna 1-43.1 samt 44.6 i barnkonventionen ska gälla som svensk lag. Enligt utredningen innebär ett införlivande i svensk lag en stärkt ställning för barnets rättigheter och ett skarpare juridiskt verktyg.

– Det handlar om att synliggöra barns rättigheter, säger Åsa Regnér under fredagens presskonferens.

– Regeringens förhoppning är att barns rättigheter i Sverige ska stärkas.

"Genom inkorporeringen kan man räkna med att barnets rättigheter får en mer framskjuten plats i den offentliga debatten och i lagstiftningsärenden", skriver utredaren.

Innebär svårigheter

Hon konstaterar dock att det också innebär svårigheter, eftersom en del artiklar i konventionen är vaga och allmänt formulerade, "som kan ge ett inte obetydligt utrymme för tolkning".

Kartläggningen visar att det finns brister i hur barns rättigheter fungerar i Sverige. Regeln om barnets bästa fungerar inte alltid, trots att detta är stadgat i lag. Utredningen konstaterar också att myndigheter ibland glömmer att barn har rättigheter.

Bland annat har de kartlagt barn i migrationsprocessen, stöd och service till barn med funktionsnedsättning, barn som bevittnat våld i familjen och barn som utsatts för våld.

– Barnkonventionen har inte fått tillräcklig tillämpning. Barn ses inte som rättighetsbärare hos myndigheterna, säger Anita Wikström.

Hon menar att analyser saknas över vilka konsekvenser olika beslut får för barnet och att barn inte får komma till tals i tillräcklig utsträckning.

– Vi har sett brister i kartläggningen, säger Wikström.

Är "jätteglada"

– Vi är jätteglada över att det här äntligen har kommit till stånd. Men det ska bli intressant att se hur detta lagförslag förhåller sig till de nya lagarna kring migration som regeringen presenterade i november förra året, hur de här olika lagarna ska kombineras, säger Lisa Eriksson, ordförande för Nätverket för barnkonventionen där bland andra Rädda Barnen och Unicef ingår.

En grupp experter riktar hård kritik mot Sverige för att ge dubbla budskap.

"I februari föreslogs att vissa grupper av barn ska vägras sina rättigheter. Ungefär samtidigt lade regeringen fram förslag till en ny tillfällig utlänningslag som helt saknar barnrättsperspektiv", skriver bland andra Louise Dane, doktorand i offentlig rätt, och Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, på Svenska Dagbladets debattsida.

En skyldighet

De sex juristerna konstaterar att barnkonventionen inte ger utrymme för att särskilja barn.

"Att underteckna konventioner innebär en skyldighet att efterleva vad som stadgas. Skyldigheten i sig förändras inte genom att göra barnkonventionen till lag, men politiker som nu står bakom en inkorporering kan inte endast få plocka politiska poäng på denna åtgärd, de måste också se till att skyldigheterna tas på allvar", heter det i artikeln.

Att samhället står inför utmaningar och att det är svårt får enligt experterna inte vara ett argument för att diskriminera.

"Politiker har ett ansvar att hantera även svåra situationer", skriver artikelförfattarna.