Nyheter Världen Sverige Sverige-topp

Världen påverkades av bilden på Alan

Polismannen Mehmet Çıplak bär bort treårige Alan Kurdis kropp, på stranden där han hittades död den 2 september 2015. Arkivbild.
Polismannen Mehmet Çıplak bär bort treårige Alan Kurdis kropp, på stranden där han hittades död den 2 september 2015. Arkivbild.

Den lille pojken låg drunknad på en strand efter att ha försökt fly över Medelhavet från krigets Syrien.I dag har det gått ett år sedan bilden på treårige Alan Kurdi togs – ett foto som fick opinionen att svänga och insamlingar att slå rekord.

– Jag tror bilden på Alan gjorde hela situationen med människor på flykt väldigt mänsklig och begriplig. Man såg människan och den mänskliga katastrofen bakom, säger Per Byman, generalsekreterare på Radiohjälpen.

Radiohjälpen hade dagen innan bilden togs dragit i gång sin insamling för människor på flykt och SVT hade en stor satsning på samma tema den 2 september förra året, vilket så klart påverkade viljan att ge. Men Per Byman tror att själva bilden hade stor betydelse för engagemanget, som ledde till att fyra miljoner kronor samlades in till organisationen under en och samma dag, då för ett år sedan.

– Bilden på Alan var väldigt central, för den var väldigt gripande i sin enkelhet och i sin tragik, säger han.

Familjen drunknade

Samma mönster sågs även hos andra hjälporganisationer. Flera av dem vittnade om att de inte sett något liknande engagemang sedan tsunamikatastrofen 2004.

Alan Kurdi var på flykt från krigets Syrien tillsammans med sin mamma, pappa och bror. På Medelhavet tog resan slut för tre av dem, när flyktingbåten sjönk – pappan Abdullah Kurdi var den enda som överlevde. Alan Kurdi sköljdes upp på en strand vid turkiska Bodrum, där han hittades av polismannen Mehmet Çıplak.

– Jag sökte efter något livstecken, hoppades att han fortfarande skulle vara vid liv. Jag var så ledsen, i första hand är jag en pappa. Jag har själv en sexårig son, har Çıplak tidigare berättat för The Guardian.

Händelsen när han fann och bar bort Alan Kurdi fångades av en AP-fotograf, och bilderna spreds sedan snabbt över hela världen och fick många att förfasas.

Svängande opinion

Och inte bara viljan att ge påverkades. En Sifomätning som gjordes på uppdrag av Svenska Dagbladet visade att svenskarnas syn på flyktingmottagandet förändrades i samband med bilden. Veckan innan den spreds tyckte 17 procent att lagar och regler bör ändras så att vi tar emot fler flyktingar, en siffra som ökade till 25 procent efter spridningen. De som ville ta emot färre minskade från 34 till 29 procent i samma mätning.

Två månader senare hade det dock börjat svänga igen. I en SvD-/Sifo-undersökning svarade då 41 procent att färre flyktingar borde få uppehållstillstånd i Sverige.

Liknande effekter har forskare vid Göteborgs universitet kunnat se. I en panelstudie där man mätt hur pass villiga människor är att ta emot flyktingar, kunde man se att viljan, på en skala från 0 till 1, ökade från 0,5 i maj till 0,6 när bilden börjat spridas. "En enorm ökning", kallar Jacob Sohlberg, forskare i politisk psykologi vid universitetets statsvetenskapliga institution, detta.

– Att man ser en sådan förskjutning i attityder är ganska ovanligt. I den här frågan var det väldigt dramatiskt att det blev en sådan stor förändring.

"Avtrubbade"

Man gjorde också ett experiment som kunde visa att just bilden hade en signifikant inverkan på deltagarnas inställning.

– Vi har mätt det här flera gånger och i december 2015 hade inställningen gått tillbaka till som det var före flyktingkrisen, säger Sohlberg.

Enligt Per Byman höll effekten av bilden, i form av en debattstämning mer positiv till flyktingmottagandet, i sig i ett par månader ungefär. I dag tror han att vi är mer avtrubbade inför liknande händelser.

– Vi har ett annat debattklimat i dag. När fokus förflyttas till hur vi kan stänga våra gränser, då blir det inte samma genomslag, säger han.