Nyheter Ekonomi Världen

Världen rustar upp militärt

Den stora nedgången i militära utgifter i världen har vänt, enligt Sipris nya undersökning. Oro över Ryssland och hot från IS har fått västeuropeiska länder att flagga för utgiftsökningar de kommande åren. Arkivbild.
Den stora nedgången i militära utgifter i världen har vänt, enligt Sipris nya undersökning. Oro över Ryssland och hot från IS har fått västeuropeiska länder att flagga för utgiftsökningar de kommande åren. Arkivbild.

De militära utgifterna i världen ökar för första gången på fem år. Kina står för den största ökningen.

Det visar årets undersökning från Sipri, Stockholm International Peace Research Institute. Trots att ökningen är blygsam markerar den en vändpunkt från de senaste årens minskade resurser till försvaret i västvärlden. Den stora nedgången i militär upprustning sedan finanskrisen är över, enligt Sam Perlo- Freeman, chef för Sipris projekt för militärutgifter.

– Världen är en konfliktfylld plats. Oro mellan länderna, men även ekonomi förklarar upptrappningen, säger Sam Perlo-Freeman till TT.

"Kina på sin vakt"

USA, som nu skickar soldater till länder i Baltikum för att i avskräckande syfte skydda dem mot Ryssland, står ännu för de högsta militärutgifterna i Sipris jämförelse. Men det är i Kina som försvarsutgifterna ökade mest under fjolåret. Något som Sam Perlo-Freeman förklarar med en god – om än på senare tid svajig – ekonomi.

– Spänningar gentemot Japan har också gjort att Kina är mer på sin vakt nu, säger han.

TT: Kan Kina gå om USA i militärutgifter?

– Det återstår att se. I så fall blir det på lång sikt. Allt beror på landets tillväxt, säger Sam Perlo-Freeman.

Ökningen av militära utgifter i Ryssland förklarar han med att landet – förutom sin aggressiva hållning gentemot Ukraina – ännu bygger upp sitt försvar efter det forna Sovjetunionens kollaps.

Oljepriskrasch

I Afrika minskade militärutgifterna däremot med 5, 3 procent i fjol efter över ett decennium av ökade utgifter. En minskning som framför allt Angola och Sydsudan står för till följd av oljepriskraschen, enligt Sam Perlo-Freeman.

De flesta länder, 80 procent, lägger mer pengar på sjukvård än på försvar, medan det omvända gäller för bland annat länder i Mellanöstern.

– Skulle 9–13 procent av världens militärutgifter i stället läggas på att ta bort extrem fattigdom och hunger i världen, skulle det målet uppnås vid 2030, säger Sam Perlo -Freeman, som i sin tur utgår från en FN-studie.

Med det vill han inte säga att länderna borde minska resurser till försvaret.

– Men det visar vilka enorma summor som läggs på försvar i världen.

TT: Tror du på en militär upprustning i världen framöver?

– Det är svårt att säga. Å ena sidan har vi konflikter, å andra sidan en orolig ekonomi, säger Sam Perlo-Freeman.