Kolumner Johan Norberg

Värnplikt sliter sönder samhället

Jag blev stolt över Sverige när värnplikten avskaffades 2010. Men nu vill regeringens utredare återinföra tvånget, skriver Johan Norberg.
Jag blev stolt över Sverige när värnplikten avskaffades 2010. Men nu vill regeringens utredare återinföra tvånget, skriver Johan Norberg.

En ny studie från Göteborgs Universitet visar att värnplikten ökar skillnaderna mellan människor istället för att öka integrationen. Socioekonomiskt gynnade ökade sina inkomster, medan individer från låginkomsthushåll fick lägre inkomst och risken att de blev arbetslösa och bidragstagare ökade, skriver Johan Norberg.

Man kan inte försvara friheten med ett system som bygger på tvångsarbete. Så jag blev stolt över Sverige när värnplikten avskaffades 2010. Så mycket att jag hade varit beredd att försvara landet med vapen i hand om jag hade haft åldern inne. Men ett sådant val ska landets ungdomar inte längre få, enligt regeringens utredare, som vill återinföra tvånget. Bland annat Socialdemokraterna och Moderaterna stödjer tanken.

►LÄS MER: Johan Norberg: Det är medelklassen som plundras av regeringens budget – inte finansmän

Bakgrunden är att försvaret inte har lyckats rekrytera tillräckligt många, men måste man verkligen låta polisen släpa unga individer från hem, partners och utbildning för att få tag på fler? Försvarsmakten verkar inte tycka det. ”Det löser inte den utmaning vi försöker lösa” som dåvarande överbefälhavaren förklarade senast återinförande fördes på tal. Men försvarsdebatten handlar inte så mycket om försvaret längre, utan om integration. Vet hut-högern och Lägg livet till rätta-vänstern har fått för sig att tvångstjänstgöring där alla under en strikt hierarki formas till en homogen massa är ett sätt att skapa samhörighet och bygga broar mellan etniska och socioekonomiska grupper i ett splittrat samhälle.

Men som så ofta när staten ska styra upp våra känsloliv bygger det mer på fromma förhoppningar än kalla fakta. En ny studie från Göteborgs Universitet visar att värnplikten tvärtom ökar skillnaderna. Socioekonomiskt gynnade ökade sina inkomster, medan individer från låginkomsthushåll fick lägre inkomst och risken att de blev arbetslösa och bidragstagare ökade. De blev däremot mer aktiva på ett annat plan: Brottsligheten ökade, inte minst våld och stölder. En tidigare kriminell som gjorde värnplikt löpte 22 procents större risk att bli dömd för ett brott efteråt jämfört med en person med samma bakgrund som fick frisedel. En hypotes är att det beror på att de fick vapenträning, kanske ledde förnedring i lumpen till att de svetsades samman mot samhället, men framför allt gjorde avbrottet i utbildning att de hamnade utanför arbetsmarknaden.

►LÄS MER: Johan Norberg: Välfärdsdebatten är ofattbar

Som ekonomen Gabriel Heller Sahlgren skriver om forskningen i Dagens Samhälle: ”värnplikten ökade brottsligheten totalt sett och förstärkte existerande ojämlikheter i samhället – vilket rimmar illa med hyllningskörens lovord om ökad social sammanhållning och integration”.

Så hur ska vi kunna rekrytera fler till militären utan tvång? Man bör förstås förbättra soldatlönerna – Sverige har lägre personalkostnader som andel av försvarsbudgeten än alla Natoländer. Och en annan idé: Tusentals ungdomar anger varje år i beredskapsunderlaget att de skulle vilja göra militärtjänst, men försvarsmakten får inte veta vilka de är för att ge dem ett erbjudande. Vad tror ni om att de faktiskt skulle få det? Det är inte raketgevärsvetenskap.

+ Kent i Linköping. I helgen inleddes den sista turnén, och med den helt enastående ljus- och bild-showen kan det med lite finslipning också bli den bästa.

- Moralpanik om svenska vapen. Ilska och oro när det visar sig att kurdiska trupper använder svenska vapen mot terrorsekten IS. I själva verket borde de få mer.