Nyheter Sverige

Västafrikas lejon är genetiskt unika

Lejonhanne i nationalparken Pendjari i Benin, Västafrika. Lejonen i västra och centrala Afrika är starkt hotade och har dessutom visat sig vara genetiskt unika.
Lejonhanne i nationalparken Pendjari i Benin, Västafrika. Lejonen i västra och centrala Afrika är starkt hotade och har dessutom visat sig vara genetiskt unika.

Lejonen i västra och centrala Afrika är starkt hotade till sin existens.Nu visar en genetisk studie att de också är unika. De separerade från sina artfränder i östra och södra Afrika för 300 000 år sedan.

Bland naturvårdare har resultatet redan väckt stark oro. I hela det väldiga området från Senegal i väster till Sudan i öster finns bara runt 2 500 lejon kvar.

De är med andra ord i desperat behov av skydd – och behovet är nu ännu mer akut sedan det slagits fast att de är genetiskt unika. Skulle de utrotas skulle mycket av lejonets totala arvsmassa gå förlorad.

I den nya studien, som publiceras i Scientific Reports, har forskarna jämfört dna från 194 lejon från hela den afrikanska kontinenten. Här ingår även material från de numera utdöda lejonen i Nordafrika, samt dna från den lilla asiatiska lejonstammen i Indien.

Unika och hotade

Forskarna konstaterar att lejonen i Indien, Nordafrika, Västafrika och Centralafrika bildar ett distinkt kluster som är åtskilt från lejonen i Östafrika och hela den södra delen av kontinenten. De senare bildar ett eget kluster.

Det är lejon från denna grupp som vi är bekanta med. De har visats i otaliga naturdokumentärer från Kenya, Tanzania, Namibia och Sydafrika. Det är där, i östra och södra Afrika, som merparten av världspopulationen finns, cirka 30 000 lejon.

Frågan är nu hur deras långt sällsyntare artfränder längre västerut ska överleva. Helt klart krävs omedelbara skyddsåtgärder i de få områden där lejonen finns kvar.

Genetiska barriärer

Forskarna planerar dessutom en särskild handlingsplan för västra och centrala Afrika eftersom många djurarter är hotade i regionen, inte bara lejonet.

De konstaterar också att den genetiska uppsplittringen på en västlig/central och en östlig/sydlig population gäller för många andra arter, exempelvis giraff, afrikansk buffel, buskbock, gepard och fläckig hyena.

Orsaken är sannolikt att regnskogar och öknar växelvis har brett ut sig och på så vis isolerat vissa populationer under längre tider. Men det tycks också som om Nilen har utgjort ett hinder som har fungerat som en genetisk barriär för många djurarter.