Utbildning Nyheter Sverige

Växtvärk i skolor på små orter

Språklektion för lågstadiebarn på Kviingeskolan i Hanaskog, Östra Göinge kommun. Skolan har blivit dubbelt så stor på två år. Var tredje elev på skolan är nyanländ.
Språklektion för lågstadiebarn på Kviingeskolan i Hanaskog, Östra Göinge kommun. Skolan har blivit dubbelt så stor på två år. Var tredje elev på skolan är nyanländ.

En ständig jakt på fler lärare. Skolsalar som inte räcker till.Kommuner vittnar om ett tufft jobb att utöka skolan i takt med alla nyanlända elever. Kravet på regeringen är tydligt: Ansvaret måste delas mer rättvist.

I fjol kom 71 000 barn och ungdomar i åldern 1–18 år till Sverige. Att slussa in dem i förskola och skola är ett unikt stort uppdrag.

TT har fått en lägesbeskrivning av 33 kommuner vars elevkullar växt särskilt mycket, och de vittnar så gott som samstämmigt om trångboddhet och lärarbrist – inte minst lärare i svenska som andraspråk.

"Vår ambition är att få lärare men i nuläget gäller det att hitta "lämpliga personer" med så mycket skolerfarenhet som möjligt" skriver barn- och utbildningschefen i jämtländska Ragunda. Hällefors, Mönsterås, Norberg, Pajala och Åsele anlitar pensionerade lärare, medan Filipstad, Ljusnarsberg och Svenljunga tar hjälp av nyanlända som undervisat i hemlandet.

Barack-brist

Det är inte heller lätt att utöka lokalytorna. "Externa lokaler i form av moduler har varit svåra att få tag i på grund av det ansträngda läget i hela Sverige", konstaterar utbildningsförvaltningens chef i Borgholm på Öland, där man bara under höstterminen tog emot 137 nya grundskoleelever.

De kommuner som TT kontaktat hör till dem som nyligen fått dela på 200 miljoner kronor, för att förstärka skolverksamheten. Pengarna kommer att gå till just lokaler och lärare, men också studiehandledare, integrationsvärdar, samordnare, tolkar, elevhälsovård, skolskjutsar och undervisningsmaterial.

Slår snett

Det som väcker flera kommuners irritation är den ojämna fördelningen av barn och ungdomar. "Det kan inte vara så att vi ökar elevantalet med 20 procent och andra skolor inte tar emot några nyanlända elever" skriver grundskolechefen i värmländska Storfors.

Svenljunga beskriver hur kommun A kan köpa platser på ett boende i kommun B – och lämna B med ansvaret och kostnaden för utbildning. "Svenljunga har fått ta emot många elever på detta vis, vilket lett till en stor belastning på organisationen", skriver barn- och utbildningschefen.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) instämmer i att systemet slår snett.

– Vi kan inte ha ett system som är så råddigt. Det måste till en ändring av både fördelnings- och ersättningsprinciperna, säger avdelningschef Per-Arne Andersson.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) påpekar att en ny lag ska träda i kraft 1 mars, som innebär att alla kommuner blir skyldiga att ta emot nyanlända vuxna och familjer för bosättning. Men fortfarande finns möjligheten att köpa boendeplats för ensamkommande barn i en annan kommun.

– Det är oerhört viktigt att pengarna går till de kommuner som gör jobbet. Därför finns det skäl att se över lagstiftningen för ensamkommande barn, så att skolansvaret tas av alla kommuner, säger Gustav Fridolin.