Utbildning Nyheter Sverige

Växtvärk i skolor på små orter

Språklektion för lågstadiebarn på Kviingeskolan i Hanaskog, Östra Göinge kommun. Skolan har blivit dubbelt så stor på två år. Var tredje elev på skolan är nyanländ.
Språklektion för lågstadiebarn på Kviingeskolan i Hanaskog, Östra Göinge kommun. Skolan har blivit dubbelt så stor på två år. Var tredje elev på skolan är nyanländ.

En ständig jakt på fler lärare. Skolsalar som inte räcker till.Kommuner vittnar om ett tufft jobb att utöka skolan i takt med alla nyanlända elever. Kravet på regeringen är tydligt: Ansvaret måste delas mer rättvist.

I fjol kom 71 000 barn och ungdomar i åldern 1–18 år till Sverige. Att slussa in dem i förskola och skola är ett unikt stort uppdrag.

TT har fått en lägesbeskrivning av 33 kommuner vars elevkullar växt särskilt mycket, och de vittnar så gott som samstämmigt om trångboddhet och lärarbrist.

"Vår ambition är att få lärare men i nuläget gäller det att hitta "lämpliga personer" med så mycket skolerfarenhet som möjligt" skriver barn- och utbildningschefen i Ragunda.

Behovet av lärare i svenska som andraspråk och lärare som talar de nyanlända barnens modersmål är särskilt stort.

– Den största utmaningen är att min tid inte räcker till för dem. Allt är nytt: Språket, samhället, kompisarna, säger läraren Mohammed Zein Alrifai som arbetar på Kviingeskolan i Östra Göinge.

Han är den första läraren de arabisktalande barnen på skolan förstår och kan prata med. Skolan har växt kraftigt och i dag är var sjunde elev nyanländ.

Barack-brist

Att utöka lokaler är inte lätt. "Externa lokaler i form av moduler har varit svåra att få tag i på grund av det ansträngda läget i hela Sverige", skriver utbildningsförvaltningens chef i Borgholm på Öland.

– Lokalsituationen är katastrofal. Jag har inget eget rum att vara på, utan får gå runt till olika smålokaler, säger Kristina Bergevi, lärare i svenska som andraspråk vid Kviingeskolan.

Flera kommuners uttrycker irritation över den ojämna fördelningen. "Det kan inte vara så att vi ökar elevantalet med 20 procent och andra skolor inte tar emot några nyanlända elever" skriver grundskolechefen i Storfors.

Svenljunga beskriver hur kommun A kan köpa platser på ett boende i kommun B – och lämna B med ansvaret och kostnaden för utbildning. "Svenljunga har fått ta emot många elever på detta vis, vilket lett till en stor belastning på organisationen", skriver barn- och utbildningschefen.

Slår snett

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) instämmer i att systemet slår snett.

– Vi kan inte ha ett system som är så råddigt. Det måste till en ändring av både fördelnings- och ersättningsprinciperna, säger avdelningschef Per-Arne Andersson.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) påpekar att en ny lag från 1 mars innebär att alla kommuner blir skyldiga att ta emot nyanlända vuxna och familjer för bosättning. Men fortfarande finns möjligheten att köpa boendeplats för ensamkommande barn i en annan kommun.

– Det är oerhört viktigt att pengarna går till de kommuner som gör jobbet. Därför finns det skäl att se över lagstiftningen för ensamkommande barn, så att skolansvaret tas av alla kommuner, säger Gustav Fridolin.