Nyheter

Var svensk i 17 år – då tog staten hans medborgarskap

I tolv år och sex rättegångar har Blake Pettersson slagits mot den svenska staten. Högsta instans har redan slagit fast att staten utsatte honom för ett grundlagsbrott när han berövades sitt svenska medborgarskap som 17-åring. I dag var det rättegång i Högsta domstolen.

Urban Brådhe

Blake Pettersson utanför Högsta Domstolen i Stockholm på onsdagen. Under tolv år har han drivit ett fall genom Sveriges alla domstolsinstanser.

Blake Pettersson, 29, är en av få personer som har drivit ett fall genom Sveriges samtliga sex domstolsinstanser. Vid de senaste tre rättegångarna har han haft jurister från stiftelsen Centrum för rättvisa som juridiska ombud.

Allting började när Blake Pettersson var 17 år. Fram till dess hade han trott att han var son till en brittisk mamma och en svensk pappa. Ett faderskapstest visade dock att hans ”pappa” i själva verket inte var hans biologiska far.

En tjänsteman vid Skattemyndigheten beslutade därför att Blake Pettersson inte skulle få behålla sitt svenska medborgarskap.

– Beslutet kom som en chock… Jag var 17 år och hela min tillvaro slets upp, säger Blake Pettersson till Metro.

– Mina tankar snurrade och jag blev orolig för vad det här skulle betyda för min framtid. Skulle jag kastas ut från Sverige? Bara en sådan sak som att alla kompisar skulle göra lumpen… Nu fick jag inte göra den, trots att jag ville.

En annan effekt blev att Blake Pettersson fick ge upp sin dröm om att bli polis – någonting som kräver svenskt medborgarskap. Han fick inte rösta i riksdagsvalet och när han skulle börja plugga visade det sig att det blev problem även med studiestödet från CSN, någonting som dock löste sig till slut.

– Jag befann mig i mitt eget land på nåder och fick känna mig som en främling. Det var så mycket som kändes ovisst.

Mardrömmen fortsatte under mer än fyra år. Blake Pettersson överklagade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten som ansåg att beslutet var korrekt. Han överklagade till kammarrätten där han också förlorade.

– Kammarrätten skrev dessutom att jag kunde gå till Migrationsverket och ansöka om ett nytt medborgarskap… Det kändes förnedrande.

Blake Pettersson gav sig dock inte utan lyckades få upp sitt fall i Högsta förvaltningsdomstolen – som en gång för alla slog fast att det handlade om ett grundlagsbrott. Domstolen skrev att ”det inte kunde komma ifråga att fingera att något medborgarskap aldrig hade kommit till stånd”.

– Det var givetvis ett lättnad. Jag fick tillbaka mitt medborgarskap men detta hade ju inneburit en enorm kränkning för mig under alla dessa år. Någon ursäkt har jag aldrig fått, säger Blake.

Han vände sig därför till ”statens advokat”, Justitiekanslern, och krävde skadestånd. Staten ansåg dock att han fick nöja sig med att han hade fått sitt medborgarskap tillbaka och att grundlagsbrott dessutom inte gav honom rätt till skadestånd.

Med hjälp av Centrum för rättvisar stämde han staten och begärde 150  000 kronor i skadestånd. Han förlorade dock i både tingsrätten och hovrätten som höll med Justitiekanslern.

Precis som under den första rundan i förvaltningsdomstolarna lyckades han till slut få upp sitt fall i högsta instans – Högsta domstolen. När Metro träffar honom efter rättegången där så pustar han ut något:

– Det är skönt att det är över och förhoppningsvis var det här sista steget… Jag hoppas att jag vinner så att jag får upprättelse… och får knäppa staten på fingrarna.

Domen får betydelse i framtiden

HD:s dom kommer att få stor betydelse för människor som i framtiden utsätts för grundlagsbrott från statens sida. Om Blake Pettersson vinner kan det bli en dyr historia för staten.

I rättegången hävdade Justitiekanslern att det saknas lagstöd för att betala ut skadestånd till följd av grundlagsbrott och att detta i så fall skulle kräva en lagändring. Blake Petterssons juridiska ombud, Clarence Crafoord vid Centrum för rättvisa, menar dock att det är just sådana här frågor som HD har mandat att ta ställning till:

– Det behövs ingen ny lagstiftning för att den svenska grundlagen ska bli verkningsfull för enskilda människor – tvärtom. När Sverige ändrade grundlagen för tre år sedan så underströks det särskilt att det är viktigt att rättighetsreglerna får fullt genomslag i rättstillämpningen.

Justitiekanslern menar dock att dessa regler i första hand finns till som ett ”ramverk” för riksdag och regering och inte för att medborgare ska kunna få skadestånd när de väl bryts.