Nöje Musik Metro Music

Vemod, svärta och synth – så bra är Kents sista låtar

I dag släpper Kent samlingsskivan "Best of", som utöver 20 av karriärens bästa låtar innehåller gruppens sista nyskrivna låtar. Metros recensent sätter betyg.

Kent börjar närma sig slutet av sitt sista aktiva år. I våras släpptes sista studioalbumet ”Då som nu för alltid” och i dag släpps samlingsskivan ”Best of” där 21 år av skivor, singlar och b-sidor kokats ner till 20 låtar.

Men Kent bjuder även på fyra nya låtar – de sista bandet släpper innan de ger sig ut på den avslutande turnén.

”Att spela i det här bandet är det största, roligaste och mest utmanande någon av oss fyra gjort i våra liv. Det har alltid handlat om utmaningar, gåshud och att försöka ha så kul som möjligt på vägen”, skrev medlemmarna i ett uttalande när slutet annonserades i våras.

Bandets sista turné startar i Linköping om en vecka och avslutas på Tele2 Arena i Stockholm den 17 december.

Det får låtarna i betyg

Terapi

Jocke Berg sätter sig i terapi­soffan och bjuder på bra driv i både text och musik. Den här fyrlingens mest raka låt och det är fint att höra ett Kent som sneglar tillbaka på sin rockigare bakgrund. Hade inte skämts för sig på ”Vapen & ammunition”.
BETYG: 3/5

Nostromo

Med spröd röst tar Jocke oss tillbaka till ungdomsåren och pojkrummet på Äppelstigen i Eskilstuna. Texten dryper av vemod, och det är väl precis vad man vill ha så här när Kent-säcken knyts ihop. ”Nostromo” som Jocke refererar till i texten är en roman av Joseph Conrad – men även namnet på rymdskeppet som ”Alien” utspelar sig på.
BETYG: 3/5

Om du visste vad du ville

Jag gillar kärlekstemat i texten, men nej. Den här semiballaden kunde fått stanna hemma. Arrangemanget lyfter aldrig och refrängen är bara tjatig. Ett sömnpiller.
BETYG: 1/5

Silver

Det är väl tonårens emo-period som ekar, men jag är en sucker för texter som har med mörker och svärta att göra. Raden ”mitt blod är rött, ditt blod är rött, vår dröm är svart som silver” går alltså rakt in i hjärtat. Till det får vi ett arrangemang som är synth-Kent i sitt esse och snyggt samarbete på sången mellan Jocke Berg, Naomi Pilgrim och Carolina Wallin Perez. En fullträff helt enkelt.
BETYG: 5/5

Redaktionens favoriter

21 år och 12 studioalbum har kokats ner till 20 låtar på Kents ”Best of”. Beslutsångest? Förmodligen. Metro vill ta chansen att tipsa om några fler guldkorn ur bandets diskografi. Här nedan hittar du Kents greatest hits enligt Metros panel.

Frank
Handen på hjärtat, Kent har alltid varit töntiga. Men om de någon gång har varit lite tuffa så är det när de poserar med clementiner för ögonen i innerkonvolutet på debuten. Här finns fortfarande några av bandets bästa låtar, som den här. (Aron Andersson)

Andromeda
Med textraden ”mitt hjärta är ditt land nu. Inget är förbjudet här” så borde Andromeda finnas med på alla samlingsalbum. Överallt. Jämt. (Siri Amram)
 
Stanna hos mig
Ibland önskar jag att min kille skulle dumpa mig bara så att jag fick spela den här låten om och om igen. Och kanske skicka små spotifylänkar med den till honom. Om och om igen. (SA)
 
Socker
Från gruppens, enligt mig bästa (och mest publikfriande) skiva ”Vapen & ammunition”. Och vemodiga, coola ”Socker” är med sin text och produktion i sin tur plattans bästa låt. (Anneli Wikström)
 
Dom som försvann
En barnkör som sjunger om att den är ”trött på ditt jävla gnäll” – vad mer behöver man? (Fredrik Tideman)
 
Halka
På frågan om vilken Kent-låt som är bäst ska Jocke Berg ha svarat: ”Alla utom ’Halka’”. Men det är fel. Varför skulle det annars finnas en helt fantastisk kinesisk cover på Youtube? Får inte missas. (AA)
 
Den döda vinkeln
Kom nu, jag är kroniskt låg, Kent – och var Kent när Kent är som allra mest Kent. Tack. (Martin Nygren)
 
999
Förstasingeln från ”Jag är inte rädd för mörkret” är storslagen och byggs upp och växer från första tonen till något fantastisk. (AW)
 
Indianer
På ”Verkligen” var Kent som mest swindie. Här kunde en låt som "Indianer” nästan misstas för något av Bob hund. Minus skånskan så klart. (AA)
 
Hjärta
Oklart vad låten handlar om. Men texten berör mig så starkt att jag inbillar mig att den handlar om två människors flykt från krig och terror. (SA)
 
Det kanske kommer en förändring
En lugnare b-sida från synth-språngbrädan ”Tillbaka till samtiden”, låter mer som något från ”Hagnesta Hill”. ”Sömnen den bedrar mig med min hjärtesorg”, framfört med svävande sång. (MN)
 
Klåparen
Med den andra versen skjuter Jocke Berg en pil som träffar rakt i hjärtat. På fyra rader sammanfattar han hur det känns att bli vuxen samtidigt som tonåringens vrål fortfarande ekar inombords. Gåshud. (FT)
 
M
”I ditt stora hjärta börjar slagen bli små. Och du rör min kind så jag förstår, att det bara är timmar tills du går.” Den som inte blir berörd av den här texten är en robot. (FT)
 
En helt ny karriär
Olle Ljungström gillade denna låt så mycket att han ringde till Jocke Berg och tackade. På ”B-sidor 95–00” avslutas en nyinspelad version av låten med ett dolt spår på finska, där trummisen Markus Mustonen sjunger om en gyllene snopp. (AA)
 
Beskyddaren
Om du är tonåring med ångest – tryck på play. Om du önskar att du vore tonåring med ångest – tryck på play. (SA)
 
La Belle Époque
Jocke Berg reflekterar över samtids­fenomen som näthat och främlingsfientlighet. Monotont mässar man budskapet till trummor och stråkar utan någon egentlig refräng och det blir briljant. (AW)
 
Sjukhus
Vad handlar låten om? Ingen vet. Men en SJUHELVETES resa är det. Gåshuden blir lika stor, men ändå annorlunda på något sätt, i hörlurar som live när publiken sträcker upp armarna i luften och i kör skanderar ”jag går ensam in i ljuset”. (MN)
 
Utan dina andetag
Låten som har spelats på otaliga bröllop fanns från början med på en samlingsplatta med Kents b-sidor. Naken, sårbar och romantisk låt som blivit en klassiker. (AW)
 
Stenbrott
Det brukar vara texterna jag fastnar för i Kents låtar men Stenbrott kan inte beskyllas för någon särskilt djup lyrik. De distade gitarrerna och det meckiga trumkompet får mig däremot på fall direkt. (FT)
 
Välgärningar & Illdåd
En kärlekshistoria som bestiger berg i ännu en variant av det klassiska Kent-gitarr-plocket. ”Vi ska stjäla en skatt/ den som döljer sig vid regn­bågens slut/ ett perfekt substitut” är odödliga Kent-rader. (MN)