Kolumner Rickard Söderberg

Vi måste bevara julen svensk

Jag hör upphetsade röster påminna oss om att fira julen i sann svensk anda. Och jag håller med. Nu får det vara slut med influenser utomlands ifrån som förstör den svenska julen som vi svenskat till under så lång tid. Bevara julen svensk.

Jag hade ingen julhalm att strö över golvet, men mina gerbiler har redan sprätt burspån över parketten, så den traditionen är avklarad. Och som stock till spisen har jag, med mycket möda och stort besvär, huggit ner kommunens stora tall här utanför. Jag hoppas bara att varmluftsugn funkar när jag ska jag elda från ena änden till den andra. Det enda jag inte förstår är varför min make såg så konstig ut när jag sa att "ikväll vankas det julstock så att hela grannskapet ska märka det"?

► LÄS MER: Rickard Söderberg: "En hälsning från PK-maffians glöggmingel"

Jag försöker blidka Åsgårdsreia; följet med oroliga döda, genom att lägga saltkött utanför dörren. Och det lär inte våga sej förbi de stora stadsråttorna som skrovmålar där nu. Och om bostadsrättsföreningens nej till att måla kors i trappuppgången inte stoppar djävulskvinnan Lussi hoppas jag att hon inte kommer och dödar mej förrän efter Kalle Anka.

Lussebullarna med mellanöstersk saffran är näppeligen lika passande som det helsvenska blodbrödet för att fira Lucia. Hon var ändå en kvinna på väg till bordellen när hon blev halshuggen och dränkt i kokande olja innan hon själv slet ut sina ögon. Inte konstigt att man behöver bälga starkvinsglögg innan soluppgången och döva sitt sinne med nationalromantisk stämsång för att komma över de mångkulturella bullarna.

Nu när 90-talets trendigaste husdjur, tamgrisen, blivit omodern är det svårt att få till ett rejält julblot. Det blir ju bara små skvättar av blod när man skär halsen av marsvin och angorakatter. Det räcker knappt ens till en liten blodscones. Jag som är vegetarian får dessutom be till Saturnalia att ha överseende med att jag byter bacon mot tofu i mitt offer för att mörkret ska skingras.

Jag vet att nypåfundet Coca-cola-tomten inte sprider samma isande fasa som den klassiska bittra julbocken. Tack och lov märker Anders ingen skillnad om jag ropar ”nu kommer tomten” eller ”nu kommer bocken” när jag ger honom ett hårt paket ikväll.

► LÄS MER: Rickard Söderberg: "Det var bara en tidsfråga innan vi skulle glömma Alan"

Det rejäla slagsmålet, förklädd i den übersvenska 1600-talsleken ”Marcus vill du ha dask”, är jag glad har bytts ut mot ringdans. Förra året slutade nämligen handgemänget med mina bögpolare med att jag låg i soffan med en stake i var hand, och det blev så himla konstig stämning efter det.

Efter midnattsmässan borde vi gå direkt till ottetröskningen, där svensk tradition påkallar tröskning av vete, korn och råg på logen från 2-snåret på natten till gryningen. Men eftersom jag ska palla upp och sjunga på julbönen för att fira det rågblonda och blåögda jesusbarnet så tänkte jag fråga maken om det lika bra om jag ligger i sängen och instagrammar min säd istället.

Ha nu en riktigt god svensk jul, helt befriad från ond utländsk integration.

+ På söndag sjunger jag Luciamorgon på SVT, och det finns inte ett nitarmband i sikte.

- På söndag sjunger jag Luciamorgon på SVT, och det finns inte ett nitarmband i sikte.