Metro Debatt

Vi måste se de utsatta papperslösa mitt ibland oss

Papperslösa har sedan 2013 rätt till viss subventionerad vård, men många känner inte till sina rättigheter, skriver sjuksköterskan Sandra Dolietis.
Papperslösa har sedan 2013 rätt till viss subventionerad vård, men många känner inte till sina rättigheter, skriver sjuksköterskan Sandra Dolietis.

Den unga mamman kan aldrig kunna sjukskriva sig och vågar inte göra något som chefen inte skulle gilla. Sådan är verkligheten för de papperslösa i Sverige, skriver Sandra Dolietis, sjuksköterska på Röda Korset.

DEBATT: Många papperslösa lever med långvarig stress som gör dem sjuka. Men ofta vet man inte var man ska vända sig för att få sjukvård och vänder sig till oss på Röda Korset för hjälp.

Sedan 2009 har papperslösa från Mongoliet varit den enskilt största patientgruppen som sökt hjälp på Röda Korsets vårdförmedling för papperslösa. De flesta av dem som söker hjälp är kvinnor.

En av dem mötte jag häromdagen, vi kan kalla henne för Bat. Hon försörjer sig och sina barn genom att jobba på en städfirma som inte vet, eller låtsas inte veta, att hennes arbetstillstånd gått ut. Varje månad dras skatt från hennes lön, utan att hon har rätt till samhällets stödfunktioner som till exempel sjukpenning.

Vad händer om du blir sjuk och måste vara borta från jobbet? frågade jag. Hon svarade att hon aldrig är borta från jobbet. Det spelar ingen roll hur sjuk hon är. Hon vågar inte göra något som skulle kunna göra att hon förlorar arbetet. Hon berättade att hon haft underlivsbesvär sedan ett år tillbaka och som nu började bli outhärdliga men att hon inte visste var hon skulle vända sig för att få hjälp.

Papperslösa har sedan den 1 juli 2013 rätt till viss subventionerad vård, men många känner inte till sina rättigheter. Vi på Röda Korsets vårdförmedling för papperslösa hjälper till med information och att boka tid till läkare inom den offentliga vården.

Papperslösa barnfamiljer lever ofta i en mycket svår situation. Många papperslösa kvinnor har kommit under åren och bett oss hjälpa dem att få förskoleplats till sina barn. Lagstiftningen ger idag inte rätt till förskola för papperslösa barn.

Barnen drabbas ibland hårt av detta då vissa papperslösa mammor inte ser någon annan möjlighet än att lämna så små barn som fyraåringar ensamma hemma hela dagen för att kunna gå och jobba för sin försörjning.

För papperslösa barn som lever ihop med fattiga, stressade föräldrar är en förskoleplats en chans att få vara i en miljö där föräldrarnas oro inte dominerar tillvaron, där de kan leka med andra barn, utveckla sitt språk och få ett ordentligt mål mat om dagen.

Jag har sett flera exempel på papperslösa barn som suttit på vår mottagning med gråtande mammor och bara suttit och stirrat ner i golvet och inte rört de leksaker jag erbjudit dem att leka med. Efter att vi i enstaka fall lyckats hjälpa dem till plats på förskola brukar förvandlingen vara total och några besök senare hos oss möts vi ofta istället av ett försiktigt nyfiket och leende barn.

Papperslösa lagar mat vi äter på restauranger, de klipper hår på frisersalonger, de städar i privata hem och på offentliga platser, men tvingas leva i periferin utan tillgång de vanliga trygghetssystemen som vi med personnummer tar för givet. Det är dags att allmänheten får upp ögonen för att papperslösa människor är en del av vårt samhälle och den utsatthet som de lever i.

Sandra Dolietis, sjuksköterska på Röda Korset