Nyheter Sverige

Vill skärpa regler för frigivning

Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister (S). Arkivbild.
Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister (S). Arkivbild.

Risk för återfall i brott efter fängelsestraff kan få betydelse vid beslut om frigivning. Nu utreds en skärpning av gällande praxis.Utredningen välkomnas på flera håll samtidigt som rättsäkerheten i sådana riskbedömningar ifrågasätts.

Personer som dömts till tidsbegränsat fängelsestraff friges i dag som regel efter två tredjedelar av tiden. Undantaget är om den intagne har misskött sig i fängelset. Nu ska reglerna ses över.

– Utgångspunkten är att vi går från synen att det är en allmän rättighet att bli villkorligt frigiven efter två tredjedelar. Vi vill att det ska ses som en förmån som man ska förtjäna, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till TT

Regeringen har tillsatt en utredning som ska bestämma om exempelvis risken för återfall i brott ska vägas in i beslut om villkorlig frigivning, en fråga som väcktes i samband med frigivningen av den så kallade Hagamannen.

Välkomnar utredningen

Men Morgan Johansson tror att en ny lag framför allt kan ha betydelse när det gäller organiserad kriminalitet.

– Det är det typiska fallet, när allt tyder på att en person är beredd att fortsätta sin kriminalitet. Dessa personer kommer att få sitta inne längre, säger han.

Utredningens ska även titta på de föreskrifter som gäller vid själva frigivandet.

Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg ser ett behov av att se över det svenska påföljdssystemet och är positiv till utredningen.

– Vi har länge efterlyst att de särskilda föreskrifterna ses över. Det är viktigt att misskötsamhet både i fängelset och när man är villkorligt frigiven ska få större konsekvenser än det får idag, säger han.

– Det här är viktigt för att stötta oss i vårt arbete med att slussa ut människor från en hårt kontrollerad tillvaro i fängelse till ett liv i frihet.

När det gäller bedömningar om risken för återfall i brott ser Nils Öberg vissa problem.

Svåra bedömningar

– Vi är en myndighet som har stor erfarenhet av sådana bedömningar och de är väldigt svåra att göra med någon slags acceptabel träffsäkerhet. Klart att det finns uppenbara rättsäkerhetsproblem med att införa en sådan ordning, säger Öberg.

Christer Karlsson, ordförande för Kriminellas revansch i samhället (Kris) och tidigare återfallskriminell, säger att han principiellt är emot en åtstramning av reglerna. Han tror mest på att det bör ställas mer krav i samband med stödåtgärder.

– Det viktiga är att det måste till resurser för att man ska kunna ha en chans när man kommer ut, säger Christer Karlsson.

Inom Alliansen ses utredningen som "ett steg i rätt riktning". Vänsterpartiet vill däremot inte se en skärpning av reglerna.

– Det är väldigt viktigt att arbeta med åtgärder som gör att man kan fungera bra i samhället, särskilt efter ett långt fängelsestraff. Då är villkorlig frigivning ett bra instrument, säger Linda Snecker, partiets rättspolitiska talesperson.