Way out West 2015

Vilt kalas med Kindness

Han kom som en vind, Kindness.
Han kom som en vind, Kindness.

Kindness tog jobbet att öppna största scenen på allvar när Way out west slog upp portarna på torsdagseftermiddagen. Var man inte glad redan innan så blev man det.

Artist: Kindness.
Scen: Azalea.

Innan Kindness kliver på undrar två amerikaner i publiken vad han spelar för musik. Det kunde han knappt själv svara på när jag intervjuade honom, men jag sade ”eklektisk pop”. Det skulle jag ju inte ha gjort när han sedan drar igång FUNKEN med en ytterst bastung ”Doigsong”. Och inte ens om man tycker att FUNKEN kan bli lite jobbig efter ett tag går det att värja sig riktigt. Det är ju fest.


► LÄS MER: Recension: AV AV AV var inte på


”Swinging party” kan vara en av hans mer kända i Sverige, åtminstone verkar det så på jublet. Det kan också komma sig av att han precis innan sagt ”Tack så mycket” på svenska. Publiken är lättflirtad – men å andra sidan är han också ett svåremotståndligt paket av energisk charm inslagen i blå kostym.

► LÄS MER: Hatten av för Belle & Sebastian

När någon har så roligt på scen som han har ska det till ett mycket kallt hjärta för att inte smittas. Eller på scen, han tillbringar nästan lika mycket tid klättrandes på kravallstaketet, eller med att dansa på högtalarna, eller med att spela krocket, eller spela in videohälsningar från publiken till Robyn. Det är dock en vild ”World restart” som övergår i ett slags rytmsolo med trummor, krocketklubbor och maracas, och en allsång till ”House” som är bäst.

► LÄS MER: Ilovemakonnen får Metro att tänka om

Var man sur innan blev man glad efter. Var man redan glad vet jag inte hur det gick.

► RECENSION: FUTURE BROWN: Festen självgod