Arne Nilsson är stenläggaren med alkoholproblem som fick ett ultimatum av sin fru: familjen eller spriten. Han blev nykter, troende och fann sitt kall – att hjälpa andra med samma problem. Och fick sitt smeknamn, Sten-Jesus.

Thorsten Wingö är pastorn som lämnade kyrkan för att på heltid ägna sig åt att hjälpa hemlösa och missbrukare, och 1952 bilda stiftelsen Hjälp åt hemlösa – Göteborgs Räddningsmission.

– Jag var barn då, men jag var med. Det är mycket minnen därifrån. Han var en eldsjäl, Thorsten, och det var många andra eldsjälar, säger Thorstens
dotter Gunilla Wingö.

Att de båda grundarnas vägar korsades var på grund av den resa Arne Nilsson gjorde till Köpenhamn.

– Han hade sett Fyrbåksexpressen där nere. Då sa han till SJ att ”jag hade velat ha en sådan här hemma”, och fick en restaurangvagn och två sovvagnar, säger Lisbeth Nilsson, Arnes änka.

År 1959 ställdes vagnarna på Styrmansgatan vid Fiskhamnen, och i början av 1960-talet anslöt sig Thorsten Wingö till arbetet på tågvagnarna. I stort sett samma arbete som Räddningsmissionen gör i dag, med mat och sovplatser till dem som behöver hjälp.

– Ja, det var det. Men Räddningsmissionen har ju vuxit, och det tycker jag är så roligt. Man jobbar med människor brett nu, säger Gunilla Wingö.

Hon skulle helst se att sådana här verksamheter inte behövdes, men tror inte att det är en möjlig utveckling.

– Kommunen ska ju ta hand om det, men ett komplement till kommunen tror jag att man måste ha.