I eftermiddag marscherar Majorna-Linnés föräldrar från Järntorget till nämndpolitikernas möte. Man tolererar inte de förslag om instramningar som stadsdelen nu föreslår gällande bland annat sin skol- och fritidsorganisation. Sammanlagt ska 12 miljoner sparas när budgeten för året inte går ihop med verkligheten och 5 av dem tas från skolan där tolv och en halv årsarbetare ska försvinna. De andra posterna som ska dras ner på drabbar även de barnen när exempelvis fritidslotsarna helt tas bort.

– Stadsdelen måste förstå att man inte kan fortsätta att skära ner på skolan, säger Ann Nolin, boende i Nordostpassagen och ordförande i Barnpartiet.

Majorna-Linné lägger sitt besparingsförslag trots att flera skolor i stadsdelen fått skarp kritik av Skolinspektionen, bland annat vad gäller lärartätheten. I sparförslaget konstaterar man att åtgärden nu kommer att ge fler elever i klasser och fritidshemsgrupper.

– Vi hoppas att politikerna tar av eget kapital som de gjorde förra året istället, säger Ann Nolin.

Det kan dock bli svårt. Majorna-Linnés eget kapital, alltså den summa pengar man har i ”plånboken” har nästan halverats sedan förra året.

– Om vi skulle ta ytterligare av de pengarna kommer vi inför nästa år ha ett så högt kostnadsläge att de pengarna tar slut direkt, säger Anders Söderberg, controller i Majorna-Linné.

Politikerna i stadsdelsnämnden diskuterar ändå att använda cirka 3 miljoner av det egna kapitalet.

Även Örgryte-Härlanda fattar idag beslut om instramningar där 7 miljoner planeras sparas på äldreomsorg.

Frågorna om besparingarna – och svaren

Varför går stadsdelarna så dåligt?

Anders Söderberg, controller Majorna-Linné:

– Det finns olika orsaker till det. Kommunen har en resursfördelningsmodell och utifrån den får stadsdelarna tilldelat sig en viss summa per invånare. I Majorna-Linnés fall har det visat sig befolkningen har större behov än vad man fått pengar för, de klarar sig inte så bra som man räknat med. Men sen vet man inte vad det beror på. Det pågår en analys av det.

Andra orsaker kan vara elevförflyttningar till friskolor, minskade statsbidrag (för Majorna-Linné ca 10 miljoner 2011) och fler äldre.

Hur kan stadsdelarna behöva spara när Göteborg Stad går med 5 procents vinst?

Jonas Kinnander, ekonomidirektör, Stadsledningskontoret:

– Stadsdelarna sparar inte. De får mer resurser 2012 än vad de fick 2011. Men de kan ha behov av att anpassa sina kostnader. Bara för att kommunen går med vinst kan man inte pytsa ut det i verksamheten, man kan inte bygga verksamhet på engångsintäkter från exempelvis försäljningar. Dessutom måste kommunen gå med en viss vinst enligt kommunallagen. Men en del av den vinst vi gjort kommer från att vi fått in mer skattepengar än vi räknat med. Hur de pengarna ska fördelas blir ett politiskt beslut.

Får stadsdelarna spara in hur mycket som helst på skolan?

Lena Dahlquist, göteborgchef, Skolinspektionen:

– Lagstiftningen säger ingenting om vad skolverksamheten får eller ska kosta. Vi som tillsynsmyndighet tittar bara på hur skolan fungerar och det kan ju bli negativa konsekvenser av att man skär ner. Då kan vi säga att verksamheten inte fungerar enligt skollagen och kommunen får rätta till det.

När ska de här åtstramningarna få ett slut egentligen?

Linda Nygren, stadsdelschef Majorna-Linné:

– Det är ju svårt att säga. De förslag vi lagt nu är mer
långsiktiga så att vi ska få en budget i balans till 2013. Men allt beror på konjunkturen i stort.