En ny undersökning från Stockholms universitet visar att två tredjedelar av de svenskar som levde med tungt missbruk i början av 2000-talet, hade tagit sig ur detta fem år senare. Rapporten har fått stort genomslag och uppmärksammades nyligen bland annat av SVT. I studien definieras gränsvärdet för ”tungt missbruk” som: fem glas vin (eller motsvarande), tre gånger i veckan.
– Det är rent nonsens det här, uruselt. Helt enkelt inte trovärdigt. När man buntar ihop helt olika typer av beroenden på det här sättet skymmer man sikten för hur insatserna inom missbruksvården bör riktas, säger Berne Stålen-krantz, ordförande för Svenska Brukarföreningen.

Alkohol- och drogforskaren Kerstin Stenius på Stockholms universitet, som ligger bakom SU-rapporten, medger att begreppsdiskussion borde varit mer omfattande.
– Det är klart att det går att ifrågasätta. Men huvudbudskapet är att vården fungerar bättre än väntat. 
Nämnda definition av ”tungt missbruk” är snarare regel än undantag. I går presenterade Statens folkhälsoinstitut en undersökning om alkoholvanor bland unga. Där redovisas att 13 procent i Sverige – eller cirka 900 000 personer – i åldrarna 16–84 år beräknas ha riskabla alkoholvanor. Även här har man utgått ifrån standardsiffran 14 glas per vecka.
– Det finns ingen enhetlig defintion. I Australien är gränsvärdet 25 standardglas per vecka, säger Gerhard Larsson  som lett arbetet med regeringens stora missbruksutredning.
Men enligt de här siffrorna finns det alltså knappt en miljon tunga missbrukare i Sverige? 
– Det finns ingen hundraprocentig sanning. Och berusning i förhållande till mängd varierar dessutom från person till person. Men det här är en vanlig definition, ja.