ALEXANDRA PASCALIDOU: Julen är jesusbarn och givmilda jultomtar. Nu är det kristendomens tur att fira solidariteten som återfinns i alla religioner. Där de som har ska dela med sig med dem som inte har. Men vissa människor behöver ingen jul för att påminnas om vad det betyder att vara medmänniska. Spiros Velliniatis är året-runt-tomten som med säcken full av basketbollar närmar sig dem som andra fjärmar sig från.
Förra helgen mötte jag honom på en risig basketplan i Aten.

I mörkret och en kyla
som trängde genom benmärgen tränade Spiros fyra flyktingpojkar. Greklandsfödda barn till papperslösa flyktingar från Nigeria. Barn som aldrig varit i föräldrarnas hemland och inte erkänns i sitt födelseland.

Den ena pojken, Mandela, har dragit ner sina röda byxor långt ner på höften. Ändå täcker de inte smalbenen. När jag ställer frågor till honom gömmer han ansiktet under Spiros armhåla. Coachen förklarar att pojken växt upp ensam, inlåst i ett hem. Hans föräldrar låste in sonen när de arbetade. ”Basket blir hans befrielse”, siar Spiros.

Flera kvällar i veckan går pojkarna hela vägen till träningen eftersom de inte har råd med bussbiljetter. Tur och retur blir det ungefär 15 km. Det låter inte mycket men för svettiga tioåringar som skyndar hem till tomma kylskåp och fruktar allt från nazister till poliser som jagar flyktingar är det en Golgatavandring. När jag erbjuder att köra hem dem i taxi skakar de på huvudet. De har en order från föräldrarna om att aldrig följa med någon vuxen. ”Ta det inte personligt” säger Felix ”men mamma har sagt att jag är för liten för att kunna skilja på onda och goda människor ”. För att förtjäna familjernas förtroende går basketcoachen hem till dem, lär sig deras språk, bjuder dem på kaffe och förklarar att barnens basketspel kan bli lösningen på deras problem.

Giannis Adetokumbo är beviset. Giannis och hans tre bröder sålde solglasögon på gatorna för att hjälpa föräldrarna som trots slit och svett inte kunde skramla ihop till mat för alla barnen. Så pojkarna turades om att äta. När Spiros upptäckte de fyra bröderna 2007 och försökte locka dem till basketplanen sa Giannis att han föredrog en bit bröd framför en basketboll. Spiros som blev tagen av talangerna lyckades fixa jobb till föräldrarna och övertala en klubb att satsa på pojkarna.

Första gången jag såg Giannis
var när han under en ceremoni med smattrande kamerablixtar tilldelades sitt första grekiska pass och en blåvit flagga av självaste premiärministern som var den som stoppat lagen om naturalisering. Giannis fick sitt pass först när världens bästa basketliga, NBA, hittat honom. Killen som inte fick bli grek förrän han kom till USA kallas nu för ”The greek freak”.

Nu tjänar Giannis miljoner dollar medan coachen som upptäckte honom är nöjd med 500 € i månaden. ”Min belöning är att Giannis tackade mig i NY Times. Jag hjälper inte barnen för att jag är humanist. Jag hjälper dem för att jag är egoist. Jag har sett alltför många talanger gå under och det gör mig ont. Men dem vill ingen höra talas om. De vill bara ha hjältesagor” säger coachen innan vi tar farväl.

+ Demonstrationen mot rasism i Kärrtorp. Vi är fler än dom.

- I Skuldkrisens Spanien betalar människor sina skulder med mänskliga rättigheter. Aborträtten inskränks och mötesfriheten begränsas.