J aha, den här gången är det Tillväxtverket som har lekt Wall Street med andras pengar. De har gått på spa, åkt skidor, prövat dyra viner och ätit på Grand Hotel för en halv miljon. Så vidlyftig har representationen varit att generaldirektören har fått sparken. 

Jag kanske har tacklat av under semestern, men förlåt om jag inte orkar bli indignerad. Jag känner nämligen till ett grövre exempel på slöseri, på 3,7 miljarder kronor – Tillväxtverket självt. För är det inte en illustration av den allra gråaste sidan av byråkrat-Sverige att våra politiker tror att sättet att främja fria företag och vilda entreprenörer är att starta ett statligt verk som arrangerar dialogforum, tar fram tillväxtplaner och delar ut bidrag?

Det finns vettiga delar av Tillväxtverkets verksamhet som underlättar företagande, men framför allt förvaltar de EU:s strukturfonder och svensk regionalpolitik. Det betyder att de tar pengar från de företag som är bäst på att producera varor och tjänster och ger till de företag som är bäst på att fylla i blanketter och ta fram sammanhållningsdokument och klusterstrategier. De tar från dem som gör rätt saker och ger till dem som är på rätt plats vid rätt tillfälle. 

När jag bläddrar i Tillväxtverkets årsredovisning – med alla dessa bidragsfonder, samverkansorgan och hemslöjdsnämnder – får jag känslan att de borde ha fler blöta middagar på Grand Hotel. Det stödjer i alla fall svenskt företagande direkt. 

Finns det ingen plats i folksjälen för indignation över de riktigt stora summorna? Det är lätt att läsa restaurangnotor, men kan ingen journalist titta på de 21 miljarder som Tillväxtverket gör av med 2007-2013? Jag vill bara veta. En granskning kanske skulle visa sig att jag har fel, att verket faktiskt bidrar till att göra Sverige rikare. I så fall förtjänar ju personalen Mad Men-luncher med dry martinis tills de knappt kan stå.

F örfattaren C Northcote Parkinson talade om cykelställsfrågor. Om en kommitté ska fatta beslut om att uppföra ett kärnkraftverk och ett cykelställ kommer de ägna mycket mer tid åt cykelstället. Ett kärnkraftverk är komplext och svårbegripligt medan alla kan ha en åsikt om ett cykelställ och vad det ska kosta. Därför klubbar de snabbt kärnkraftverket, men diskuterar hela dagen hur cykelstället ska se ut och hur de ska kunna spara in några tusenlappar på materialet.

Det är inte bara journalister och allmänheten som är upptagna av cykelställ. EU:s ledare fattade beslut om att avveckla sina nationella valutor och starta europrojektet på 12 minuter vid ett möte i maj 1998, men ägnade 12 timmar åt att bråka om vilken nationalitet som den första centralbankschefen skulle ha. Det är väl därför vi har så bra cykelställ, men så dåliga valutasystem.

+ Inga mutor längre. Äntligen en ljus sida av krisen i Grekland: grekiska medier rapporterar att medborgarna inte längre har råd att betala mutor, så byråkraterna får dämpa sig en smula.


Medaljfabriker. Det är svårt att se kinesiska OS-medaljörer utan att tänka på diktaturens medaljfabriker, där barn pressas och misshandlas att ständigt prestera mer.