CISSI WALLIN: Den här texten ska du spara. Du ska riva ut den och sätta upp på kylen. Du ska sätta upp den bredvid kaffeautomaten på jobbet. På anslagstavlan i plugget. Framförallt om du är kvinna. För det är dags för varenda arbetsför brud att börja fatta sitt värde.

I tusenlappar.

Jag har jobbat i tio år nu. Tio år av erfarenheter borde ju innebära en skälig lön för de jobb man erbjuds. Men om du är kvinna är verkligheten sällan så schyst. Har tappat räkningen på antalet såväl förfrågningar som vittnesmål som innehåller poängen kvinna + gratisjobb, eller skambud som ramlat över mig de senaste tio åren.

Trots mitt långa och imponerande CV så får jag fortfarande, regelbundet förfrågningar om att moderera debatter, bidra med texter, research, min kompetens och kunskap ... Utan en krona i betalt. Det pratas om att jag får ”exponering”, ”goodwill”, ”bra meriter”. Låter det likadant när dessa skamlösa uppdragsgivare kontaktar en hantverkare? Sätt lite kakel mot bra meriter! Vänta, ska bara kolla om banken är okej med jag betalar av bolånet med ”exponering”...

Vet ni; potentiella arbetsgivare – jag vill tjäna bra. Jag vill tjäna riktigt bra. För det är jag värd. Jag vill dunka iväg åtskilliga tusen på faktura utan att bli ifrågasatt. För mina kollegor med penis gör det. Du vet, de som varken har mer erfarenhet eller kompetens än vad jag har inom vissa områden. Jag vill bygga ett så kallat ”fuck off”-kapital. Aldrig mer behöva vända på kronor och ören, utan njuta av den inkomst jag faktiskt är värd. Den alla, efter tio år av bra meriter, är värda. Inte minst alla kvinnor som i dag jobbar för slavlöner. Eller som jag; frilansar och därför av någon märklig anledning fortfarande ses på som några slags jourhavande volontärer. Sist jag kollade hette i alla fall inte jag Florence Nightingale i mellannamn.

Det är jättefint att engagera sig ideellt, i allt från cancerfrågor till kvinnojourer. Men, det är inga jobb. För den här kvinnofällan, där ens kunskap och kompetens aldrig riktigt får kosta, eller vara betydligt mer rabatterad än männens, måste få ett slut. Och det är i mångt och mycket vi kvinnor som behöver se till att det sker. Vi måste börja kräva skäligt betalt. Vi måste ställa oss upp gemensamt, mer organiserat än någonsin och säga att nä. Vi är ingen rea. Vi är nutida kvinnor, medborgare som vill kunna försörja oss själva. Vi vill ha ett ”fuck off”-kapital om den där mannen som tjänar bättre försvinner ur våra liv. Vi vill kunna köpa egna boenden, resor, vilken ost vi vill utan att kolla kilopriset...

Du; potentiella uppdragsgivare till framförallt kompetenta kvinnor; du ska sätta upp den här kolumnen på kylen. Och läsa den varje morgon tills du fattar. Kvinno-rean är över. Dags att öppna plånboken för här kommer jag och mina väldigt kompetenta medsystrar, och vi kostar.

+ Min kompetens är unik. Det måste jag påminna mig om varenda dag.

– Nej, en biobiljett är inte “skälig ersättning” från ett företag som gjorde miljonvinst förra året.