Det fanns en gång en skomakare i Stockholm med mycket speciella prislappar. I skyltfönstret stod varorna utställda med ordinarie pris tydligt överstruket och intill hade butiksägaren skrivit KÅTPRIS: XX kr! Först trodde jag det var någon slags missförstånd. Kanske han menade något annat? Men nej. Det stod tydligt just ”Kåtpris” på alla lapparna i skylten. 

Klart jag blev nyfiken. Men för en ensam kvinna finns det också något aggressivt och lätt skrämmande med denna sorts tydligt deklarerade virilitet. Jag bad min bror följa med in i butiken för att få klarhet. ”Det här kåtpriset” frågade jag, ”vad innebär det?”. 

Affärsinnehavaren kluckade av skratt. ”Många undrar!” Men sedan förklarade han sin affärsidé: ”Det är så enkelt. Mina priser är så låga – man blir glad! Och när man blir glad blir man kåt!”. Så enkelt, så livsbejakande! Jag önskar det funkade så för mig också. Extrapris på apelsiner! – Baby, let’s get a room! Jag tittade på mannens utbud av skokräm i kombination med det låga kåtpriset. Kände jag en liten kittling någonstans i kroppen? Nä. Det hände inget. Så tråkigt. 

Eller vore det bara besvärligt att vara så…lättantändlig? Ständigt flåsande av åtrå på grund av butikernas låga priser? Ändå blev jag så glad av skomakarens kreativa initiativ. Här fanns tydliga spår av ett levande väsen, av glädje, av ett individuellt och unikt entreprenörskap. 

Jag var nyligen i Paris.  Jag hade lovat mina barn att köpa med några spännande franska presenter när jag kom hem. Men jag kunde inte hitta någonting som inte finns i våra egna svenska butiker med undantag av en knallröd stark tandkräm med en matador på tuben. Tyvärr känner jag inga barn, särskilt inte mina egna, som blir glada över att få tandkräm i present. 

Så de fick Jelly Beans. Igen.

Är det bra eller dåligt att det blir samma butiker och varor överallt? Kanske blir vi som en enda stor global familj med gemensamma matvaror och kulturella referenser? Eller slutar det med att vi bara hamnar i händerna på ett fåtal multinationella giganter? 

Vart tar de egensinniga småhandlarna vägen då? Jag tror vi behöver dem. Jag vet att jag gör det. För att få uppleva känslan av att det fortfarande finns spår av personlighet och liv kvar i vardagen. Stöd din lokala handlare eller hantverkare i dag.

+ Simskolan
Små människors sammanbitna kamp för att få ihop koordinationen och bemästra ett annat element än den vanliga gamla luften.


Barnmorskornas kamp
Den rådande otrygga situationen för så många som precis, precis ska bli föräldrar (eller
födas). Stöd barnmorskornas kamp.