GÖRAN GREIDER: Sjukskrivningarna ökar bland anställda inom vård och omsorg, meddelar Försäkringskassan. När nyheten kommer känns det inte precis som någon nyhet: Sedan nittiotalet har välfärdsarbetarna fått ta hårda smällar i form av nedskärningar, effektiviseringar och nya marknadsbaserade styrsystem. Det skifte i ekonomisk politik som ägde rum på åttio- och nittiotalen innebar i klartext att all offentlig verksamhet nedprioriterades och ofta ansågs och ännu anses som en tärande sektor, i motsats till den privata sektor som oftare räknas som närande. Att förlossa barn blir med den logiken ett mindre värdefullt bidrag till samhället och människornas välbefinnande än att jobba på till exempel en reklamfirma.

LÄS ÄVEN: En krånglade dragkedja fick Selene att bryta ihop

Men när det är på det viset då är ett samhälle i kris. Ett uttryck för den krisen är att så många människor, ja en majoritet, så länge fann det önskvärt och naturligt att skatterna hela tiden sänktes, trots att dessa skatter finansierar samhällets mest nödvändiga arbeten. Det var som om många människor förträngde att det existerar ett samband mellan sänkta skatter och sämre välfärd.

Jag kommer aldrig att kunna förstå att vård, omsorg och skola inte betraktas som helt nödvändiga för att det övriga samhället också ska fungera. Och jag tror att de flesta gör det när de tänker efter. Nu kommer detta larm om ökad sjukskrivning inom vård och omsorg (och även på andra områden) och det var bara någon månad sedan som SKL, Sveriges kommuner och landsting, slog fast att det bara under de närmaste tio åren kommer att behövas nästan en kvarts miljon nya anställda i vården och omsorgen. Trots allt detta står frågan om välfärdsarbetena fortfarande inte i centrum för svensk politik.

Varför? Det är inte bara en skam. Det är en gåta. Ja, det är definitivt en gåta att Löfvens socialdemokrater inte gör denna fråga till en förstarangsfråga. Att borgerligheten inte gör det är mer logiskt. På den kanten tycks man se det som lika viktigt att välbeställda familjer får bidrag för att få sina hem städade.

Nej, det är inte svårt att räkna upp de fördelar som en kraftig satsning på den offentliga sektorn medför: Det minskar arbetslösheten mer effektivt än de flesta andra åtgärder. Det ökar välbefinnandet hos både vårdtagare och personal. Det moderniserar samhället när människor slipper bekymra sig så mycket om sina nära och käras situation på äldreboendet, förskolan eller sjukvården; människor kan känna sig friare. Det höjer statusen för dem som arbetar i vården och omsorgen och som till en majoritet utgörs av kvinnor. Det ökar jämställdheten.

Glömmer jag att det också kostar pengar? Nej. Definitionen på investeringar för framtiden är att de kostar pengar.

+ Det är bra att Seko tar strid mot otrygga timanställningar i tågbranschen.

– Slaveriet vid gräsklipparen har börjat. Mitt råd: gör äng av halva gräsmattan!