GÖRAN GREIDER: Det kommer olika bud om hur orolig den judiska ­befolkningen i Ukraina är, eller borde vara, efter att ett antal högerextrema politiker fått tunga poster i den provisoriska regeringen. Men så mycket är klart att medierapporteringen i västvärlden har varit dålig på att beskriva de högerextrema, ibland direkt fascistiska, grupper som de senaste månaderna spelat en viktig roll i det som ägt rum i landet. I Sverige får man onekligen intrycket av att rapporteringen låtit sig påverkas väl mycket av den bild som vår egen utrikesminister gett av skeendet – och i den syntes inga högerextremister.

Den stora massan av demonstranter på Maidantorget hade och har naturligtvis ingenting med dessa högerextremister att göra. Demonstranterna protesterade mot en korrupt om än folkvald regim, dag ut och dag in, tills de fick bort den.

Men hur stor roll spelade partiet Svoboda, som haft svenska kontakter med Svenskarnas parti, och den så kallade Högra Sektorn, som består av aktivister som verkligen är våldsbenägna fascister? Att det blev så blodiga konfrontationer mellan polis och demonstranter i  Kiev berodde i första hand på regimens oförmåga till dialog, men sannolikt i hög grad också på att högerextremister med hjälmar och järnrör gick till aktion.

Grundorsaken till problemen i Ukraina är att landet är korrupt och utfattigt. Då trummas fascistiska och ärkenationalistiska stämningar ofta fram, vilket är särskilt illavarslande i Ukraina eftersom landet har en fruktansvärd historia av pogromer och judeförföljelser.

Men landet är också en spelbricka för stormakterna. Ryssland har kränkt folkrätten och det finns inget försvar för det. Putins stormaktsambitioner kan bara fördömas. Rysslands agerande på Krim riskerar att trigga igång det etniska vanvettet. Men andra stormakter har tyvärr också varit delaktiga i den ukrainska tragedin och under lång tid bidragit till att trappa upp konflikten. Natos utvidgning har, menar jag, gjort världen osäkrare och borde snarare sakta men säkert ha börjat monteras ner efter kalla krigets slut. USA och EU har nästan helt undvikit att kritisera de högerextrema krafterna i landet.

Det problematiska med just EU är att dess ledare uppenbarligen inte alltid inser att unionen kan uppfattas som en stormakt med stormaktsambitioner, särskilt när det handlar om ett Ukraina där befolkningen är genuint kluven i två halvor, en som hellre vänder sig österut och en annan som helst vänder sig västerut.

Håller högerextremismen på att normaliseras? Det ser inte bättre ut. Den sitter i många parlament i Europa. Och att verkligt extrema rörelser som Svoboda och Högra Sektorn så länge kunnat segla under radarn förskräcker.

+ Min nyfikna blick har vaknat till när jag tittar efter de första blåsipporna bland fjolårslöven.
– Ace Wilder vann inte melodifestivalen. Synd på en så fin sång mot Arbetslinjen.