GÖRAN GREIDER: Jag läser i tidningen att en elvaårig pojke i Australien har gripits. Han misstänks för att ha startat två av de bränder som just nu hemsöker Australien. Pojken ska ställas inför barndomstol, vad nu det är. Jag satt vid datorn och sökte information om de enorma bränder som sedan en tid drar fram över sydöstra Australien men så värst mycket rapporteras det inte i svensk och europeisk press – förutom i den brittiska. Det är nästan så att historien om den där elvaåringen medialt blir en intressantare vinkel än det som med all sannolikhet är den grundläggande orsaken till eldhavet: Klimatförändringarna.
 

Den där lilla pojkens lek med elden – det är hisnande att ställa det mot en hel civilisations lek med elden. Det har inte ens gått en månad sedan FN:s klimatpanel presenterade sin femte rapport på en presskonferens i Stockholm. Under ett par dagars tid var uppmärksamheten ganska omfattande. Sedan sjönk intresset snabbt och allt återgick till ordningen.
I svensk politik är praktiskt taget all diskussion om gröna frågor inställd. Alliansens femte jobbskatteavdrag innebär ytterligare ett steg bort från varje idé om en grön politik eftersom åtgärden på sin höjd leder till några fler besök i köpcentra.  I USA höll tills alldeles nyss Tea Partyrörelsen hela systemet som gisslan så att inget annat än lånetaket kunde diskuteras.
 

Just i Australien tillträdde nyligen en högerregering som tog bort en tidigare införd koldioxidskatt och avskaffade en inhemsk klimatkommission. Denna klimatkommission konstaterade för två år sedan att den globala uppvärmningen sannolikt starkt ökar risken för skogsbränder i sydöstra Australien. Det finns en hel del vetenskapliga rapporter som pekar på att de återkommande bränderna i Australien har att göra med klimatförändringarna. Och när vi snackar bränder i Australien så är det inga små lövhögar som börjat brinna; det rör sig om enorma eldhav som snabbt som vinden förflyttar sig genom den torra terrängen.

Men det är som om frågan helt enkelt inte ryms inom den rådande politiska offentligheten. Den där elvaåriga pojken som nu ska ställas inför en barndomstol är lättare att greppa för våra medvetanden än enorma industrikapitalistiska processer som är jobbiga att tänka på.
Så vad kan ”vi” egentligen göra för miljö och klimat? Som individer överväldigas vi och förlamas av de stora frågorna. Det mest rationella vi kan göra är faktiskt att lägga våra röster på de partier som är beredda att göra mest i dessa frågor. I Sverige är det Miljöpartiet eller Vänsterpartiet. Alla partier som av princip vill sänka skatter och öka prylkonsumtionen borde ställas inför en barndomstol. Varje rikt västland är ett skyltfönster mot världen. Hur vi röstar är viktigt.

+ Gripande från Skagen. Såg utställningen med Skagenmålarna på Valdemarsudde i Stockholm. En fiskarhustrus oroliga blick vid fönstret ut mot havet stannade i mig.


– Mediedrev kom av sig. Biståndsskandalen på UD borde leda till ett mediedrev mot Carl Bildt.