Rödbetsjuice. Allvarligt talat. Hur äckligt är inte det? Ändå är det fullkomlig rusning till hälsobutikerna för att folk tror att de ska bli någon sorts ny Petter Northug eller Magnus Hellner om de hinkar i sig denna vedervärdiga dryck.

Vanligtvis rationella människor pratar lyriskt om att man kan öka sin prestation med upp till femton procent.

Jaha.

► LÄS MER: Hillevi Wahl: "Man behöver inte en hink till lösgodiset"

Vad för sorts prestation? Och till vilken nytta? Jag tror knappast att vi blir bättre medmänniskor för att vi dricker rödbetor. Bruttonationalprodukten kommer inte att öka nämnvärt. Vi springer inte fortare heller, om vi nu anser det vara en beundransvärd prestation. För att förtydliga: Ni kommer inte att bli världsmästare för att ni dricker pressade betor, så ni kan lägga era pengar på något vettigare. Som helt vanlig spenat. Det smakar i alla fall gott. Eller köp någon smaskig choklad. Eller kaffe! Där snackar vi energidryck!

Över huvud taget blir jag mörkrädd när jag ser hur alla går på hälsodryck-grejen. Det är som Kejsarens nya kläder, om och om igen. En hälsobilaga roade sig härförleden med att testa alla märkliga dekokter. Föga förvånande smakade det mesta äckligt. Bröddryck (av fullkornsbröd!) smakade som en blandning av urin och jäst vin. Fermenterat te med antioxidanter smakade ättika. Naturellt kokosvatten smakar svett. Fruktsaft med tillsatt järn smakar ”som om man slickat på en fuktig lyktstolpe” och rödbetsjuice smakar ungefär som en gammal jordkällare.

Lyktstolpar och jordkällare. På riktigt. Kan vi snacka om det här? Borde vi inte dricka något gott som får smaklökarna att jubla, något som kanske rentav kan återställa våra hjärnceller, som just nu mest tycks snurra runt i allehanda råsaftcentrifuger? 

► LÄS MER: Hillevi Wahl: "Någon måste stå på barnens sida"

Det går trender i allt och just nu är det rödbetsjuice som ska vara mirakelmedlet. På 70-talet skulle alla trycka i sig järn. Sedan var det c-vitaminer i brustablett, selen och d-vitamin. ”Svenskar är så ängsliga! De går på vad som helst bara någon auktoritet hävdar att det är bra”, säger min vän Raija. Som kommer från Finland. Där intar man en mer skeptisk attityd till nya trender, och auktoriteter. Vad alla egentligen har vetat i alla tider är att det inte finns några quick fixes, det finns inga genvägar. Ska kroppen snäppa upp sig ett par steg får vi helt enkelt sluta äta så mycket skit, springa lite oftare, sova ordentligt och njuta av helt vanlig, bra mat. Men ta för all del gärna lite rödbetor till pyttipannan nästa gång det serveras. Och glöm inte ägget. Ägg är – rent objektivt sett – det närmaste mirakelmat vi någonsin kommer att komma.

+ Vill du få en riktig kickstart? Åk på träningsresa! Världens bästa grej. Träningsglädje på allvar.

- Reklam riktat mot barn är ett satans otyg. Rent generellt. Och i synnerhet om varan är indränkt i socker.